
Betygsätt avsnittet
Bli först med att betygsätta
Om avsnittet
- Podd
- SvD Tech brief
- Publicerad
- 7 sep. 2026
- Längd
- 13 min
180. Svarar: Varför har elektronik blivit så dyrt?
Om avsnittet
Har elektriska prylar som datorer och telefoner blivit dyrare, undrar en lyssnare, som varit på jakt efter en ny laptop? Henning Eklund förklarar att elektriska prylar faktiskt har gått ner i pris, om man räknar sedan år 2000. Björn Jeffery förklarar varför vi har ett en ganska kraftig uppgång de senaste åren.
Gissa om det har med AI att göra? Sophia Sinclair frågar sig om vi verkligen behöver alla de finesser vi betalar för? Med humor och initierade källor tar SvD:s journalister med dig när framtiden skapas.
Med Björn Jeffery, Sophia Sinclair och Henning Eklund. Producent och redaktör Tove Friman Leffler.
Transkript
~13 min · AI-genererat
Podcasten presenteras av Fjordkraft Företag. Smartere elavtal för företag och föreningar. Det här är TechBrief svarar den här veckan om varför all elektronik har blivit så himla dyr.
Vi har fått en fråga. Hej TechBrief, jag har en fråga om något som jag tycker vi har märkt på sistone. Varför känns det som att all elektronik blir så himla dyr?
Jag började tänka på det när jag funderade på att köpa en ny laptop. Min nuvarande är några år gammal och när jag köpte den tyckte jag att man kunde få en riktigt bra dator för 10-12 000 kronor. Nu kostar motsvarande dator snarare 15-20 000.
Och det verkar inte bara gälla datorer. Och så tar lyssnaren här upp en ny iPhone som kan kosta långt över 15 000 kronor och frågar Vad är det som händer? Är det här det nya normala?
Kommer en vanlig bra laptop kosta 20 000 kronor och en telefon 25 000 kronor? Eller kan elektroniken faktiskt börja bli billigare igen? Hälsar en lyssnare som kanske får behålla sin gamla laptop ett år till.
Ja, man vill ju inte vara the bearer of bad news. Men saker brukar ju inte bli så mycket billigare. Däremot, ett tänkbart hopp för detta, som jag tror även att vi kommer till förklaringen till varför det har blivit så här, men ett hopp för att saker skulle kunna bli billigare, tycker jag är exempelvis den här MacBook Neo.
Som är ju egentligen en iPhone. Dels är den på insidan är det en telefon som ser ut som en dator, fungerar som en dator, men den har egentligen processorkapaciteten som är från en iPhone. Och det är ju ett sätt att om du använder vanliga grejer, du ska skriva lite dokument, du ska googla lite, du ska liksom göra normala saker, så kommer du ganska långt på det.
Precis på samma sätt som att man kommer ganska långt att göra det på sin telefon också. Och det här tror jag är ett svar på den frågan. Det här är ett sätt vi kan göra en billigare dator.
Men varför är den billigare? Jo, för den är väsentligt sämre, men den är tillräckligt bra för väldigt många. Och det är ju ett sätt att man kan komma runt det. Just det, så lyssnaren kanske bara behöver nöja sig med något sämre helt enkelt.
Eller behöver inte alla de funktionerna som en annan Mac klarar av. Varför ska man då köpa en dyrare? Allt beror ju på vad man ska ha den till. Men för några år sedan fanns det en trend med något som hette netbook.
Kommer du ihåg det? Som var väldigt småa laptops. De var mycket, mycket mindre. Alltså rent fysiskt mindre. När i tid pratar vi? När ni var unga då. Men det var ju ett sånt exempel.
De var ju väsentligt billigare. De var ju väldigt dåliga. Men igen, om du bara ska skriva dokument, du ska sitta och ta anteckningar på universitetet, bara skriva ner saker och ting och sen inte göra någonting jätteavancerat här.
Då kommer man ganska långt på det också. Så det har ju funnits en sån trend att generellt så blir ju allting mycket bättre. Men det beror ju på bättre till vad. Nu är det svårt att säga.
iPhones säljs väl några generationer tillbaka. Kanske två generationer brukar man ha tillbaka. Sen kan man köpa begagnad och så vidare. Men annars så blir man ju upptryckt hela tiden till det senaste versionen.
Även samma sak med pixeltelefoner från Google och alla från Samsung och allt det här. Det är ju svårt att köpa en gammal telefon, även om den då i helt nytt format kanske skulle vara fullständigt tillräcklig. There's nothing like my American Express Platinum card.
I love that I can earn hotel credits when I travel. I can also earn resi credits, so you know I'm hitting the restaurants everyone is talking about. Plus, with the digital entertainment credit, I'm even more excited to catch my favorite shows.
All in all, I can access over $3,500 in annual value with benefits and eligible purchases across travel, entertainment, and more. Learn more at americanexpress.com slash explore dash platinum.
Enrollment requirements, monthly and other limits, and terms apply. Just för att spegla det här om du pratar om billiga, enkla datorer, speldatorer och så, att om man kollar på andra extremen där, med de fetaste grafikkorten, om man då ska ha Nvidia RTX 5090, kanske det inte säger så mycket för de flesta lyssnare, men det är liksom det fetaste grafikkortet ungefär. Då var det en artikel som jag läste för nio år, som stod då att det här grafikkortet kan öka i pris till 50 000 kronor under 2026, och det kostade då 27 000 kronor.
Och nu kostar ett RTX 5090 på webhallen 52 000 kronor. Bara för grafikkortet. Vem tänker man köpa det? Det behöver du ju inte om du inte vill ha det absolut fetaste, och kanske om du ska hålla på och köra lokala AI-modeller och sånt.
Jag vet inte, men det är ändå typ dubbla pris sedan nio år på något som redan var väldigt dyrt. Man kanske kom in också på vad är det som gör att det, eller det vi kan se är att det finns en ganska drastisk prisökning på ganska kort tid nu. Och mycket av det beror ju på just minne.
Minneskretsar. Minnes och Nvidia-chip och så vidare. Det där var ju var Nvidia startade en gång. De var ju väldigt grafikkort till datorer. Många som lyssnar på detta har haft en Nvidia-produkt.
Efter att man vet om det. Ja, precis. Inte nödvändigtvis. De supergamers kanske visste vilket grafikkort man hade, men annars har man bara haft det och använt det.
Det var det man gjorde. Och då var det inte så många som ville ha dem heller nödvändigtvis tills nu då. Nej, och nu är det ju inte heller konsumentprodukter. Det är ju inte Andra iPhones, andra datorer eller andra den typen av konsumentelektronik som gör att det blir dyrare, utan det är ju AI-datacenter framför allt.
Där det behövs enorma mängder minne. Ja, och det behövs enorma mängder av lite allt möjligt. Det här är ju faktiskt någonting som ironiskt nog drabbar Nvidia lite grann också.
Nvidia behöver ju, det räcker ju inte bara med att sälja chip för dem, utan om man ska bygga en AI-server som vi kallar det, som gör allting, så måste du köpa många olika komponenter. Lite från Nvidia, men lite från andra personer också. Exempelvis då SK Hynix och Samsung som är med.
Exempelvis Micron är väl också det. Och det är klart att ju dyrare varje komponent blir, desto dyrare blir investeringen för hela det här datacentret. För alla, även Nvidia har svårare att sälja då för att det blir sånt.
Så det här är ju, förrän man kommer ikapp efterfrågan, så kommer det ju fortsätta vara dyrt. Och då tänker man ju att, men kan de inte bara bygga ut produktionen och bygga fler och fler sådana här minneschip då? Det finns ju som du sa tre bolag i stort sett som gör detta, Micron, SK Hynix och Samsung.
Ni kan ju googla på deras aktiekurser om ni vill se hur det har gått för dem i det här. Men kan de inte bara bygga nya fabriker? Och det gör de ju, men det tar väldigt lång tid.
Jag såg någon rubrik här om att det väntas i alla fall pågå till 2030 det här stora bristen på minneschip. Så egentligen så får ju vi som vanliga konsumenter betala för den här enorma expansionen. Ja, det är ju en ganska dold kostnad.
Jag tror de flesta inte vet, man bara ser att priset är vad det är och tänker inte så mycket på komponenterna bakom. Men allt det här kommer ju inte från samma ställe. Och det är klart att den tillverkningskapaciteten som finns, som tidigare kanske gjorde minnen till mobiltelefoner, kan ju med stor sannolikhet vara omställd nu så att sluta göra mobiltelefoner och börja göra AI-grejer för att det är där trycket är som mest.
Och då blir det ju ännu smalare sektorer såklart. Sen har det ju många som har avtal med detta med garanterade leveranser och så vidare. Men det räcker ju inte i vinstligheten.
Det blir något tillfälle med en superhetvent så tar det slut. Tittar man på de här taiwanesiska TSMC som även bygger nya fabriker då i, alltså vi kallar det fabriken som gör mycket av de andra komponentgrejerna, de bygger ju superstora tillverkningsanläggningar i USA, men det tar ju många år. Och då vet de ändå exakt hur man ska göra.
De har gjort det förut, de är överlägset störst i världen på att
Automatiskt genererat, kan innehålla fel.
Kommentarer
Inga kommentarer ännu. Bli först med att skriva något om avsnittet.
Fler avsnitt
- 182. Svarar: Vad gör AI-bolagen med all information jag delar?14 sep. 2026 · 18 min
- 181. Stor påverkanskampanj mot Sverige + cybersäkerhetens värsta årtionde10 sep. 2026 · 33 min
- 179. Partiernas olika AI-förslag + Scammad av en AI-rekryterare3 sep. 2026 · 42 min
- 178. Svarar: Har Google blivit sämre?31 aug. 2026 · 18 min
- 177. TikToks ansvar vid skolattacker + De hetaste trenderna från Gamescon27 aug. 2026 · 34 min
- 182. AI-agenter som löper amok + De tråkiga tech-vd:arna20 aug. 2026 · 42 min
- 181. Snart kan AI skapa livsfarliga virus + Har AI-bubblan vuxit under sommaren?13 aug. 2026 · 33 min
- 180. Svarar: Hur är AI-agenternas hemliga liv?6 aug. 2026 · 16 min