Här blir inga barn gjorda

Vi har bara 24 timmar om dygnet. Har du ett barn så kan du lägga mer tid på det barn du har. Har du tio barn så får ju varje barn mindre tid. Idag i bakom pengarna.

Befolkningskrisen och dyra samhällsnotor. Förra året noterades den lägsta nivån av barnafödande i Sverige som har uppmätts sedan mätningarna började år 1751. Det har kallats den tysta krisen, även om jag inte vet om den är så tyst.

Nej, den har nämnts. Det har den. Tidigare regeringen har ju också tillsatt en utredning kring det här som drar paralleller till den demografiska krisen efter digerdöden på 1300-talet.

Folk måste bonka mer. Ja, jag är inte säker på att det är precis så socialminister Jakob Forsmed formulerar sig. Vad beror det på? Vad kommer det att få för konsekvenser?

Och vad, om något, går det att göra för att vända utvecklingen? Det här var från 2025. Utredningen har sedan presenterats i olika texter i jakt på ett svar kring vad som händer med samhället i framtiden när färre unga då ska ta hand om fler äldre.

Ja, om det verkligen var ett problem. Det ska vi gräva mer oss i idag i bakom pengarna. Du heter Wendela Lundberg och jag heter Carl-Johan Ulvenäs. Och med oss har vi också en person som har djupdykt i vår generations till synes minskade intresse för att föröka oss.

Forskare har skrivit på jättespännande saker. Graviditet, förlossning. Hanna Myllrad är doktor i nationalekonomi och biträdande lektor i epidemiologi vid Karolinska institutet.

Kvinnlig orgasm. Så det är lite allt mellan himmel och jord. Allt som är spännande. Hanna, välkommen hit. Om vi börjar med att slå fast att barnafödandet sjunker.

Varför är det dåligt? Initialt så kan vi ju tänka att ett minskat barnafödande faktiskt innebär att vi har minskade kostnader för till exempel barndomsomsorg, skola, hälsa och sjukvård, föräldraförsäkringen, exempelvis. Låter bra hittills.

Det låter bra hittills, men tänker sedan på lite längre sikt så blir det färre människor som kan delta i arbetskraften. Färre människor som kan delta på arbetsmarknaden och producera varor och tjänster. Då är det färre som konsumerar, färre som investerar och skattebasen minskar.

Det är färre som kan betala skatt. Och det gör ju att det blir svårare att få till en ekonomisk tillväxt. Sedan har vi en till aspekt av det hela och det är ju att demografin ändras.

Vi får en åldrande befolkning. Och i sig kanske inte det är ett problem. Vi tycker ju lika mycket om gamlingar som barn till exempel, i alla fall jag. Men problemet är att en åldrande befolkning innebär ju också att arbetskraften minskar.

Människor går ju i pension och vi har ett större hälsa och sjukvårdsbehov som stiger med åldern. Och också äldreomsorgsbehov. Och med en åldrande befolkning så blir det ju färre personer på arbetsmarknaden som då ska försörja de som står utanför.

Det vill säga barn och äldre. Men om den här gruppen äldre är väldigt stor, då blir försörjningskvoten mycket högre. Alltså hur många barn och äldre det finns i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder.

Precis. Är det här mycket dystert? Jag skulle säga att vi inte vet om det är mycket dystert eller inte. Jag är alltid lite skeptic. Så jag skulle nog ändå säga att vi inte vet.

Det skulle kunna vara så att den här nedåtgående trenden faktiskt vänder uppåt. Och i och med den teknologiska utvecklingen. Men jag tror inte att alla skulle säga att det här är någonting negativt.

Alla är inte så bekymrade. Men det som man kanske behöver tänka kring, oavsett vad man tror ska hända, det är att en åldrande befolkning kanske ändå kräver en rad olika åtgärder. Inte minst när det kommer till pensionssystemet till exempel.

I Sverige går vi ju i pension relativt sent jämfört med andra europeiska länder. Inte så med Frankrike till exempel. Nej, men det räcker inte om det ska fortsätta så här.

Nej, för i Sverige så föder kvinnor nu i snitt 1,42 barn. Och det är på tok för lite. För en gyllene siffra man vill åt för att få det långsiktigt och stabilt befolkningsmässigt.

Det är 2,1 barn. Det handlar ju om försörjning. Migration kan ju också vara en faktor här beroende på hur den nivån ligger. Men det reder vi inte ut i det här programmet.

Varför är det då så svårt för forskarna att hitta förklaringar till det minskande barnafödandet? Det är supersvårt. Jag tänker att vi kan bara gå tillbaka till vad innebär beslutet att skaffa barn.

Det är ju kanske det största beslutet man tar. Och det är så många faktorer som spelar roll. Dels vill man vara etablerad på arbetsmarknaden. Man vill ha en bra bostad, inte minst en bra partner.

You name it, liksom. Och det gör ju att när det är så många faktorer som påverkar det här beslutet, då är det svårt att studera. Och det är svårt att etablera kausala samband, det vill säga orsak-verkan-samband mellan olika policies och sen faktiskt barnafödande.

Och det gör att det är väldigt svårt att faktiskt säga vad det här beror på. Och tidigare har man ju sett i Sverige, inte minst, att fertiliteten eller barnafödandet har varit konjunkturkänsligt. Just det, under dåliga tider, då passar man sig.

Ja, men som 90-talskrisen, då känns det inte riktigt som att det är läge att skaffa barn. Men sedan 2010, då har barnafödandet fortsatt att minska, trots ekonomisk tillväxt och så vidare. Och det vet vi inte varför.

Nej, vi vet inte varför. Så då ställer vi frågan, hur påverkar svensk ekonomi och välfärd av den sjunkande barnafödet? Regeringen bestämde ju, som vi var inne på, att göra en utredning om det här.

En framtid med barn. Jag tror att det är, eller utan barn. En framtid med barn, vilket det är väl någon slags förhoppning. En krympande befolkning påverkar alla marknader och alla sektorer.

Den har presenterats i lite olika etapper men kommer fortsätta till 2028. Regeringens utredare är då nationalekonomen Åsa Hansson som annars brukar syssla med bland annat skatter. Och de här anpassningarna som kommer att krävas är både komplexa och omfattande och kanske inte så roliga att genomföra.

Hur unik är det här minskade barnafödandet ur ett historiskt perspektiv? Redan från 1800-talet så börjar ju fertiliteten sjunka som sker i samband med att överlevnaden ökar väldigt mycket. Och då pratar vi Sverige.

Då pratar vi Sverige men också många andra europeiska länder. Fertiliteten sjunker, dödligheten minskar. Man behöver inte heller skaffa lika många barn eftersom att flera av de här barnen kommer att överleva.

Det sker också i samband med industrialiseringen vilket gör att vi behöver inte få barn för att få vårt jordbruk eller vår gård att gå runt. Och det gör att vi kan investera mer i de barnen som faktiskt föds. Fler kvinnor börjar arbeta.

Det sker en urbanisering och en sån väldigt, väldigt stor samhällsförändring. Och det här har man ju sett i många olika länder. Så jag skulle säga att det här stora, stora minskandet det började man se redan för länge sedan.

Och det ser man också innan det blir tillgängligt med moderna preventivmedel. Okej, så det var 1800-talet. Vad har vi fler för tydliga punkter under 1900-talet framåt då där man ser att barnafödandet går ner?

Globalt så ser man ju från mitten av 60-talet och framåt. Då börjar liksom den globala barnafödandet att sjunka. Ja, och då tänker jag preventivmedel. Då tänker man preventivmedel, men det är nog inte hela.

Preventivmedel, som till exempel p-piller och abort. Och egentligen motsatsen iVF. De innovationerna skapar ju framförallt möjlighet att man ska få planera sitt barnafödande.

Så det påverkar snarare tajmingen än det totala. Med det sagt så tror jag absolut att god förmåga till att planera din fertilitet också betyder att du kan skaffa färre barn om du inte vill ha många barn, vilket kan vara svårt annars. Så det betyder inte att det inte har en effekt på barnafödandet men att det framförallt har en effekt på tajmingen.

L

Som du önskar. Och då svarar majoriteten att det är två barn. Men man frågar kanske inte frågor som, okej, och hur mycket får de här barnen ta i anspråk i förhållande till andra saker som du kan investera i eller göra med ditt liv?

Och det kanske är där man skulle behöva fråga lite frågor. Eller hur kommer det sig att, okej, du anger att du vill ha så här många barn, men sen blev det så här många barn. Varför då?

Vi behöver mer kunskap om varför. Och sen också kanske när man pratar om sociala medier, jag skulle gärna se att man talade mer om, okej, men vad är det i såna fall på, eller vad är det med sociala medier som verkar påverka oss? En sak är att man får mer kunskap om vad kanske barnafödande innebär.

Men det är väldigt svårt att säga, vissa säger att det är att man målar upp bilden av de här perfekta liven och så ser man själv att man inte har det eller man jämför sig med andra. Jag har ingen aning, jag bara tycker att det är intressant. På sociala medier så ser man ju bland annat hur fint och perfekt alla bor.

Hur mycket av en faktor är bostadsmarknaden i det här? Bostadssituationen i Sverige och i många andra länder lyfts absolut som en bidragande faktor. Samtidigt så är regeringens utredning om framtiden med barn.

De visar ju på att andelen sammanboende par har inte minskat, utan snarare att sammanboende par väljer att skaffa färre barn och väljer att inte gifta sig i samma utsträckning som tidigare. Så det skulle kanske tala emot det lite grann. Samtidigt så tror jag att de flesta är överens om att bostadsmarknaden absolut eller förmåga att etablera sig på bostadsmarknaden är en bidragande faktor.

Det man gör här är att man fryser tiden. En sak som jag stötte på mer och mer är kvinnor som vill frysa sina ägg. Ja, och det är också något som har ökat de senaste åren.

Idag talas det mer öppet. Jag fick tag på Anna-Karin Lind, hon är medicinsk chef på ett privat vårdföretag som är specialiserade på fertilitetsbehandlingar. Det pratar man om med sina kompisar.

Ja, men jag har två väninnor som har gjort detta, men på ett annat sätt än när vi började. Det är rätt nytt det här med äggfrys. Det är väl typ sedan 2010 och framåt.

Ja, exakt. Tidigare har det funnits möjlighet om man till exempel genomgått en cancerbehandling. Men med ny teknik har man kunnat få bättre garanti att äggen klarar sig.

Det för kvinnor var det här revolutionerande och i och med att det här kunde man då erbjuda det här för kvinnor också av andra skäl än de rent medicinska. Men det är inte gratis det här. Det är det inte.

Ett ingrepp kostar runt 35 000, lite drygt. Man brukar också rekommendera att man gör fler än en behandling. Sen tillkommer då mediciner på mellan 5 000 till 10 000 per behandling.

Och sen kostar det att ha sina ägg i frysen varje år. Så det här kan gå upp till 100 000? Ja. Det är en sak som helst har jag inte riktigt råd med det här, det kan man ju också diskutera.

Alla har väl sina egna skäl till att vilja frysa sina ägg. Men någon slags oro för att tiden rinner ut, ett fertilt fönster stängs, måste väl ändå vara en gemensam faktor. Ja.

Det är inte som liksom den här nidbilden kan jag nästan tycka. Ja, nu har jag fått ett toppjobb i Bryssel. Jag har inte tid att bli mamma nu. Jag vill frysa. Det är fåtal utan det är allra flesta kvinnor som fryser sina ägg.

De allra flesta faktiskt haft en relation. Men där mannen är lite tveksam om han vill ha barn och inte just nu, för mannens biologiska klocka ser ju inte riktigt ut som kvinnans. Utan han kan ju vänta och inte just nu, älskling, och så.

Men det kan inte hon, för hennes den är liksom ändlig. Fönstret när man har möjlighet att kunna bli gravid, det är det vanligaste faktiskt. Men även om man då har lyckats skrapa ihop till det här så är väl fortfarande ingen garanti för att det funkar?

Nej. Det är ju en risk med det här, falsk förhoppning. Och det är det jag säger, det är aldrig en hundraprocentig garanti. Man får ju muntlig information. Hopp är någonting annat.

Att jag, jag har ju de här äggen i frysen. Men Hanna, i vilka utsträckning tror du att det minskande barnafödandet handlar om brist på jämställdhet och att kunna kombinera familjeliv med jobb och sådana saker? För det har vi väl ändå ganska goda förutsättningar för i Sverige?

Ja, det skulle jag säga när vi ser internationellt sett. Men det kanske också inte riktigt räcker. Det finns fortfarande stora löneskillnader mellan män och kvinnor och de fördjupas vid barnafödandet.

Och det påverkar ens karriär negativt även i Sverige, även på lång sikt. Och ser man, man har sett i en studie i, på Island till exempel, eller med isländska data så ska jag säga, och då handlar det inte bara om att kvinnor tar ut mer föräldraledighet utan kvinnor också använder mer av sina sparkpengar än vad män gör när de får barn. Och att det påverkas, påverkar ens investeringar.

Så att det är nog liksom ett större problem. Och det här påverkar ens framtida pensioner. Så det handlar ju också om ens ekonomiska situation över hela livet, vad som sker vid barnafödande.

Och jag tror att fler kvinnor är medvetna om det idag än vad man var tidigare. Och det tror jag också kan påverka sociala normer och framförallt också preferenser. Vi kan inte utesluta att det sjunkande barnafödandet faktiskt i någon mån reflekterar våra preferenser även om det är osäkert givet att ändå majoriteten önskar sig två barn.

Om det fortsätter i den här utvecklingen så kommer Sverige bestå av en person om 1400 år. Det är utredningens illustration av utvecklingen. Deppigt. Finns det inte någon film där någon är bara helt ensam?

Cast away. Ja, precis. En annan spännande sak som regeringens utredning lyfter är också hur politiken i framtiden kan påverkas. Vi lyssnar på utredaren Åsa Hansson igen.

Politiken kommer ju inte bli lättare att genomdriva en politik som gynnar yngre och barn i takt med att medelåldern stiger. Och att man riskerar att hamna i en konflikt mellan olika generationer. Just i takt med att det är fler äldre i befolkningen så kommer det också vara mindre väljargrupper som bryr sig om ungas problem.

Förutsatt då att äldre inte är intresserade av ungas förutsättningar och bara vill ta bort bank-ID eller vad det kan vara. Men måste det bli så här? Vad finns det då för teorier som talar för att sjunkande födseltal kan vara gynnsamt?

Det som man skulle kunna säga är att givet att jordens resurser är begränsade och att en ökad befolkning ökar vanligtvis miljö- och klimatpåverkan så skulle man ur ett miljösynpunkt kunna säga att det skulle kunna vara någonting positivt. Kan man tala om att det skulle vara positivt även för ekonomin, att jorden inte blir så ansträngd, mega långsiktigt? Det är en så himla svår fråga att svara på.

Man kan inte utesluta för vi vet inte vad som händer i framtiden. Vi vet inte hur den tekniska utvecklingen kommer att vara. Det kan också vara olika bra för olika grupper.

Men om man spetsar till det på samma sätt som det var i slutet på 1800-talet, att färre personer föds men de personerna utbildar sig, kan få ett jobb, överlever. Om man ska sträcka ut den tangenten till nu. När barnens överlevnad ökar, då blir det naturligt så att vi kanske har färre barn.

Och vi har också bättre förmåga att förhindra oönskade eller oplanerade barn. Vi har också bättre möjlighet att investera i de barn som finns, för det kanske finns bättre skolsystem för de barn som föds. Och omsorg så att jag kan fortfarande delta på arbetsmarknaden och alla de här sakerna.

Och här kommer vi väl in på det som kallas för Unified Growth Theory. Hanna, kan inte du reda ut vad det handlar om? Vad är det? Det finns en teori som heter Unified Growth Theory av en ekonom som heter Oded Galor.

Det här förklarar hur världen gick från tusentals år av långsam ekonomisk utveckling till modern ekonomisk tillväxt. Och under större delen av historien ledde tekniska framsteg fram till att fler människor kunde försörjas medan inkomsten per person ökade väldigt långsamt