Vem vill lösa bostadskrisen?

De lösningar som skulle krävas för att göra det bättre för de som är utanför skulle göra det jobbigt och dyrt för de som redan har ett boende. Sverige och Europa lider av en bostadskris. Höga priser och långa köer kan stänga ute en yngre generation.

Hur belastar bostadskrisen ekonomin och vilka är vinnarna? Idag i Bakom pengarna, skuldsättning, kötider och svenska gamblers. Sverige har ju 15 års hyresrätter i innerstan eller man pratar om utanförskapsområden.

Om man tittar på landsbygden, vad finns det för problem med bostäder där? Men det är jätteviktigt att ta upp faktiskt. För det är ju så att i många av Sveriges kommuner så är det balans.

De har liksom inga problem med tillgången på bostäder. Och i ett ganska stort antal så har de ett överskott. Så de har ju snarare problem med tomma lägenheter. Måste du istället riva och behöver hjälp med att finansiera rivning av bostäder för att de inte vill att deras städer ska förfalla helt enkelt.

Det finns helt olika problem beroende på var i Sverige vi befinner oss. Om bostadsmarknaden är tuff, vilka andra ekonomiska konsekvenser kan det få förutom det uppenbara att det är dyrt och svårt att komma in? Men vad får det för effekter i sig?

Om det är svårt att flytta till Stockholm på grund av bostadsläget så påverkar det vilka som väljer att flytta hit. Men om jag tar tidigare så tror jag verkligen att personer med hög inkomst kommer alltid kunna flytta till Stockholm oavsett. Så det handlar ju nog mer om unga personer som inte har kommit in riktigt på arbetsmarknaden ännu och personer med låg inkomst.

Det är de som inte kommer ha möjlighet att bo i storstäderna. Så det kommer ju påverka segregationen och hur storstäderna ser ut helt enkelt. Finns det då exempel om man ska titta på våra nordiska grannländer för att få någon slags referenspunkt där de har gjort annorlunda?

Det ser ganska olika ut, speciellt då i Finland och Norge som skiljer sig mycket från Sverige. Så Finland har ju avreglerat sin hyresmarknad så det är i princip helt fri hyressättning. Så de har ju blivit av lite med de här långa köerna och har ganska höga hyror istället.

Men det har de kombinerat med ett väldigt generöst bostadsbidrag så det är dyrt, det kostar mycket pengar. Och Finland betalar mycket för sina bostadsbidrag. Och så har de lite mer social housing som man kan bo i om man har låg inkomst.

Så det skiljer sig mycket från Sverige som har en reglerad hyresmarknad. Och Norge å andra sidan har i princip bara ägt boende. Så jag tror att 80% äger sin bostad och de premierar verkligen ägande där och hjälper även låginkomsthusåll att köpa bostads snarare än att hitta en hyresrätt.

Så återigen i Sverige ett slags mellanting? Ja, det skulle jag säga att de har liksom kombination där man vill ha både hyresrätter och ägt boende. En annan effekt som ekonomer har studerat ganska mycket är vad som händer när människor inte har råd att bo där de skulle kunna få bättre jobb och vara mer produktiva.

Och här kommer något som kallas för agglomerationseffekten in. Agglomeration. Det är egentligen bara ett finare sätt att säga att människor och företag blir mer produktiva när många finns nära varann.

Det blir lättare för företag att hitta rätt kompetens, för människor att hitta rätt jobb och för idéer och kunskap att spridas. Ja, det låter logiskt. Och här har IMF, Internationella valutafonden, just dem, de visar att Sveriges storstäder sticker ut genom att vi verkar få ovanligt lite produktivitetsvinst av att människor och företag samlas tätt.

Och varför är det så? Ja, en möjlig förklaring de pekar på är bostadsmarknaden. För det räcker inte att jobben och människorna finns i samma storstad. Folk måste också kunna bo och röra sig så att rätt person faktiskt kan ta rätt jobb.

Och så rörliga är vi inte alltid i våra svenska storstäder. Nej, men man kanske har ett förstahandskontrakt som man håller stenhårt i. Även om jobbet flyttar någon annanstans.

Eller så bor man kvar i en villa som har blivit för stor eftersom det är dyrt att flytta. Eller så får man ett bra jobb i exempelvis Stockholm men måste tacka nej eftersom man inte hittar någonstans att bo. Enligt Hyresgästföreningens rapport som heter Unga vuxnas boende 2025 så bor 21% av Sveriges 20-27-åringar kvar hos sina föräldrar.

Alltså det är drygt 200 000 personer. Av dem uppger 90% att de egentligen vill flytta hemifrån. Vad får det här för effekt? Kan man säga någonting om det? Det är intressant för Sverige är faktiskt ett land i Europa där ungdomar flyttar hemifrån allra tidigast.

För att i andra länder så bor man hemma ännu längre, upp till 30-årsåldern ungefär. Så det är intressant att det här får så mycket uppmärksamhet just i svenskt kontext. Att man bor hemma länge, för det gör man inte egentligen internationellt sett.

För jag vet att bostadsförmedlingen i Stockholm har blivit mycket bättre på att förmedla lägenheter till unga. Så det handlar kanske lite om vad man är beredd att bo. Att många unga kanske har en bild av att de vill bo i innerstan men där det går att få lägenhet utanför stan till exempel.

Så det kanske handlar mycket om vad man är villig att bo helt enkelt. Och det kanske är bättre att bo hemma hos sina föräldrar än att bo utanför stan helt enkelt. Civilutskottets betänkande nummer 32, lag om hyresköp av bostad.

Kammaren tar ställning till utskottets förslag punktvis. I våras klubbades en ny lag i riksdagen. Där om ofta klubbas. Så är det. Det handlar då om hyresköp av lägenheter.

Då kan man riksavsolesbesluta att i enlighet med utskottets förslag till beslut. Låter lite innantill där lät det som. Men det handlar då om ett mer enhetligt regelverk kring hyresköp av lägenheter.

Och då blir det ju som ett möjlighet för dem som inte har kontantinsats att också komma in på bostadsmarknaden. Och det skulle kunna hjälpa unga till exempel eller personer som har en inkomst och har framtida möjligheter att köpa men som inte har det just nu. Så den här lösningen som inte är så jättestor i Sverige ännu skulle kunna hjälpa just den här gruppen.

Det kommer inte lösa hela problemet men det kan ju vara en lösning för en del. Men hur skulle det funka i praktiken? Då är det att jag flyttar in i en trevlig tvåa och liksom under tiden jag betalar in min hyra så är det som att jag också långsamt, det är som att jag betalar in till en kontantinsats till hyresvärden som sedan kan omvandlas till ett köp eller?

Oftast så handlar det kanske om nyproducerade lägenheter där själva fastighetsägaren eller byggaren har ett avtal om att du får hyra men också på sikt får du köpa. Och då kanske man köper av delvis, du kanske inte köper av hela på en gång utan du kan köpa en andel här i taget. Men precis, du använder helt enkelt hyran som ett sätt att spara in till en kontantinsats.

Det är lite dyrare hyra från början som funkar som en slags avbetalning nästan. Exakt, så det blir ju dyrt. Det blir ju dyrare än att bo i en hyresrätt helt enkelt.

Så det är ju verkligen till för en grupp med kanske hög inkomst som man som inte har byggt upp någon förmögenhet ännu. Då får man också ställa i relation till vad en andrahandslägenhet kostar, vilket ju ibland är dubbelt vad ett förstahandskontrakt kostar. Precis, så då kanske det är ett bättre alternativ än att hyra i andrahand om man tänker sig bo på platsen under lång tid.

Då kan det vara ett bättre alternativ. Hushållens bostadslån och konsumtionslån växer i snabbare takt. Räntekänsliga hushåll med stora lån, framförallt gäller det för bostadslånen som står för den absoluta lejonparten.

Svenska hushåll är ju väldigt högt skuldsatta jämfört med många andra EU-länder. Ja, det är bara danskar och nederländare som har större skulder i relation till landets ekonomi. Under 2025 var svenska hushållens samlade skulder motsvarande 82,3% av Sveriges BNP.

Mycket av det här förklaras ju delvis med bostadsmarknaden. Dessutom har ju de allra flesta rörliga lån, vilket gör att deras ekonomi är ännu mer känslig för svängningar i räntan. Svenska hushåll är gamblers.

Lägger man mer pengar på boendet, då blir det ju mindre pengar att bränna på annat i samhället. Paula, finns det en politisk enighet om problembeskrivningen kring bostadsmarknaden? Vissa kanske tycker att folk ska kunna bo mer i villa och sådär, men jag tror ändå att i överlag ser de överens om att det handlar om att det är svårt att komma in på bostadsmarknaden.

Men sen så har de kanske lite olika lösningar. Men jag skulle säga att det ändå finns att de är överens om problembeskrivningen. Sverige har ju väldigt länge haft en ambition om att inte gynna något av de här två, utan det ska vara, man vill inte styra någon mot varken ägt eller hyrt boende.

Och nu ser det ju inte ut så längre, utan det är ju otroligt fördelaktigt att äga jämfört med att hyra. Så har det inte sett ut tidigare i Sverige. Ett sätt att mäta om boend