Fallen Historia: Den styckmördande rockmanagern

Det här handlar inte om en defensiv styckning. Det här är en så kallad offensiv styckning. Det är alltså något verk av en lustmördare som har sett det hela som en ritual.

Välkomna till min podd Fallen jag aldrig glömmer historia. En specialversion där vi tar upp brott som hände för länge sedan. Normalt intervjuar jag utredarna som löste brottet, som gjorde sitt jobb.

Men de fall vi tar upp den här gången är så gamla att utredarna inte längre finns kvar. Så istället pratar jag med Rolf Ragnar, journalist och författare, som fokuserar på historiska brott. Rockmanager och styckmördare.

I det här avsnittet tar vi oss till 1987, ett händelserikt år på många sätt. Jordens befolkning passerar för första gången 5 miljarder människor. I Sovjetunionen har president Mikhail Gorbachev inlett reformprogrammet Perestroika, som visar sig bli början på hela Sovjetunionens och kommunismens fall.

Ekonomin vacklar, New York-börsen rasar med mer än 20% på det som kom att kallas Svarta måndagen. Men ekonomi som yrke och livsstil får sig ändå ett uppsving, berättar Rolf. Det här året så kommer ett nyord som är finansvalp.

Det betecknar den här nya tiden med börs-hajp och den marknadsliberala ekonomin där yuppinallen dyker upp här också. Som blir den här bärbara telefonen som går över det analoga nätet NMT. Det blir ju symbolen för framgång, gärna sittande i en öppen cab någonstans inne vid Stureplan eller något sånt.

Ja, yuppie, det blir ett begrepp på unga män med backslickfrisyr, kostym och ett stort intresse för ekonomi, speciellt att bränna pengar. Man kan väl säga att det här med att vaska champagne och så vidare, det börjar vid den här tiden. Och det speglar sig också i kläderna kan man säga, med kavajer med tjocka axelvaddar och så vidare.

Egentligen bara titta på en bild från någon med toperat hår och så vidare, stark makeup och så vidare. Idrotten går bra för Sverige. Vi vinner både hockey- och bandy-VM.

Thomas Wassberg och Marie-Hélène Vestin blir världsmästare i skidor, Gio Waldner i bordtennis, Patrik Sjöberg slår rekord i höjdhopp och Stefan Edberg vinner australiska öppna tennismästerskapet. För mig personligen blir det ett märkesår. Inte bara blir jag pappa för första gången, på nyårsafton startar också TV3.

Två saker som kommer att förändra mitt liv. Aids-epidemin börjar. En liter bensin kostar 4 kronor. Ordet köksö hamnar i Svenska Akademiens ordlista och Paolo Roberto slåss i Kungsträdgården.

För polisen var det ett dåligt år. Obducenten och rättsläkaren grips för mordet på Catrin Da Costa, vilket blir inledningen på årtiondets största rättsskandal. Hans Holmer får sparken som spaningsledare för palmemordet efter att ha grävt ner sig och misslyckats med det så kallade PKK-spåret.

Och det här året inträffar också ett väldigt speciellt brott. Ett lustmord, en styckning av en kropp med sexuella inslag, där mördaren möjligen också åt upp delar av kroppen. Det börjar i Dalälven.

Man hittar några svarta sopsäckar strax utanför Sandviken. Och det här fyndet i de här svarta sopsäckarna är bland de mest makabra man har hittat hittills i Sverige. Det är tre män som är ute och letar efter ett skadeskjutet rådjur den 6 december 1987.

Och man hittar några plastsäckar vid stranden till Dalälven i trakten av Gysinge, fyra-fem mil söder om Sandviken. Och när de hackar hål på den ena säcken så blir de helt chockade för det sticker ut en fot från en människa. Ja, därute i det vintriga Sandviken hittar alltså några jägare delar av en kropp i en plastsäck.

Ett fruktansvärt fynd, men det räcker inte. Det finns mer. De kallar ju naturligtvis på polisen som i den andra säcken hittar en svårt sargad torso, alltså en överkropp.

Man fortsätter att söka i området så hittar man andra delar av en kropp i en resväska. Och man höll på febrilt i en kamp mot klockan eftersom vattnet i Dalälven här i december höll på att frysa till. Och det var neråt tio minusgrader, så vissa kroppsdelar återfanns aldrig av den här personen som uppenbarligen var styckad trots att man sökte i 45 dagar.

Ja, vissa delar hittas aldrig och andra delar som hittas var minst sagt bisarra. Man hittar ett huvud som är skalperat. Ögonen är utstuckna, öronen är avskurna och underkäken är bortsågad.

Och så finns det kroppsdelar som är borta, speciella kroppsdelar. På torson så är könsorganet bortskuret. Offerets penis och testiklar är bortskurna, ögonen utstuckna, öronen avskurna och underkäken också den avskuren.

En sak är klar, här handlar det inte om att stycka en kropp bara för att underlätta att bli av med den. Nej, här är styckningen en del av dådet. Det här var ju, när man tittar på det, rättsläkare och allting kunde ju bara konstatera att det här handlar inte om en defensiv styckning.

Det vill säga att man bara vill göra sig av med en kropp. Det här är en så kallad offensiv styckning. Det är alltså något verk av en lustmördare som har sett det hela som en ritual.

Ofta en sexakt kopplat till sexualitet med att stycka kroppen. Rättsläkaren kunde ju också horribelt nog konstatera att det här offret hade ju levt när styckningen hade börjat. Och bara för att understryka då det sexuella motivet i den här styckningen så återfann man sädesceller och sperma i ändtarmen.

Och man kunde från huvudet känna en mycket välbekant doft av sövande kemikalie, nämligen ether. Ett fullständigt makabert fynd alltså. En man som uppenbarligen styckats levande.

Det ser ut att bli en väldigt omfattande utredning. Och den första centrala frågan är förstås, vem är det som ligger där i säckarna? Vem är offret? Det tar ganska lång tid att få svar på den frågan.

Det dröjde nästan två månader innan man via fingeravtryck och tandavtryck och så vidare kunde identifiera det här offret. Och det visade sig vara en 23-årig rockmusiker vid namn Hanu Rajala. Han var finsk medborgare och han var gitarrist i hårdrockbandet Shock Tilt.

Det här var ett finskt band som var på uppgång, men de bodde i Sverige sedan drygt ett år. Och denne Hanu Rajala hade varit anmäld försvunnen hos den finska polisen i Vasa sedan den 11 december. Hanu Rajala, 23-årig hårdrocksmusiker alltså, från Finland, men hade flyttat till Upplands Väsby för att spela med bandet Shock Tilt.

Och när polisen förhör de andra medlemmarna i bandet kan de berätta att Hanu försvann redan i november och att det var deras manager som hade berättat det för dem. Det är en man som heter Anders Karlsson. Han är en kutryggig svensk, 46 år.

Han har långt stripigt hår och ovårdat skägg. Och han agerar som bandets manager via sitt bolag AC Management där AC stod för Anders Karlsson. Anders Karlsson, bandets manager, har alltså ringt de övriga bandmedlemmarna och berättat att Hanu försvunnit.

Han kallas förstås till förhör. Han kunde berätta själv att han den 26 november 1987 hade varit på väg till Berlin för att ordna ett skivkontrakt tillsammans med Hanu Rajala. Men Karlsson säger i förhör att de hade skilts åt i Köpenhamn eftersom Hanu hade glömt sitt pass.

Hanu skulle sedan åkt tillbaks till Stockholm för att hämta passet och de skulle återträffas i Hamburg. Men Hanu dök aldrig upp. Han hade på telefon meddelat att han var i Köpenhamn, säger Anders Karlsson.

Men när Karlsson åkte till Köpenhamn fanns han inte där heller. Och efter några dagar så fann ju han Karlsson att Rajala måste ju anmälas som försvunnen. Och eftersom han var finsk medborgare så gjorde han en anmälan om försvinnandet till den finska Man läsning nästan som en förutsägelse på vad som skulle hända Hanno Rajala.

1981 så hade Anders Karlsson blivit dömd till fängelse för grovt olaga tvång. Det var en 18-årig kille som hade svarat på en annons om en anställningsintervju. Men när han kom hem till Karlsson så fick han en kniv mot halsen och tvingades krypa in i badrummet med Karlsson sittande på ryggen.

Karlsson tvingade ner honom på mage med huvudet vid avloppsbrunnen. Och där hade han förklarat för den här livrädda 18-åringen vad som skulle hända. Först skulle Karlsson genomföra ett analt samlag, sen skulle han mörda och stycka honom.

Kroppsdelarna skulle sen kastas i ett vattendrag. Anders gör alltså klart för killen exakt vad som ska hända honom. Han berättar detaljer på hur han ska våldta honom, hur han ska mörda honom, stycka honom och sen slänga hans kropp i en sjö.

Och sen när han berättat detta går han till handling. Och sen skulle 18-åringen tvingas andas in eter från en trasa som låg på en bricka som Karlsson sköt in under hans huvud. Den här unge mannen tappade ju medvetandet men mirakulöst nog så vaknade han till liv igen.

Han lyckades övermanna Karlsson som attackerade honom våldsamt med kniv och flyr därifrån. Och det här är ju en skrämmande kopia på vad som uppenbarligen hade hänt Hanno Rajala, rockmusikern. När utredarna läser domen från 1981 är det som att läsa en redogörelse för vad som egentligen hänt Hanno.

Han hade ju också blivit sövd med eter. Han hade utsatts för en analvåldtäkt. Hans kropp hade styckats och delarna hade slängts i vattnet. Så nu går utredningen in i en mer intensiv fas.

Man gör en husrannsakan hemma hos Anders Karlsson. Han bodde vid tiden för Hanno Rajalas försvinnande i en hyreslägenhet på Melongatan 23, Hässelby, som ligger i nordvästra Stockholm. Teknikerna gick ju in i hans lägenhet och badrummet var helt nyrenoverat och det var minutiöst väl rengjort.

Och man letade noggrant efter absolut minsta spår eftersom man misstänkte att mordet och styckningen hade utförts i badrummet. Det är otroligt skrubbat och skurat där i badrummet. Man hittar några små fläckar av vad som kan vara blod vid badkarsfötterna och i avloppet, men alldeles för lite blod för att kunna analysera vid den här tiden.

DNA-tekniken hade inte hunnit så långt då. Men när de står där och funderar så tar man ett beslut. Bryt upp tröskeln. Och det här var det enda stället som inte kunde ha blivit rengjort.

Och mycket riktigt, här återfanns väldigt mycket blod. Så mycket så det gick att blodgruppsbestämma och det var samma som Hanno Rajalas. Han hade dessutom en mycket ovanlig blodgrupp som bara återfinns av 2% av Sveriges befolkning.

Och det betydde ju nu, nu hade de funnit brottsplatsen. Det här var ett rejält genombrott. Men det gick inte med säkerhet att säga att det verkligen var Hanno Rajalas blod som låg där under tröskeln.

För det går inte att få fram en DNA-analys. Men blodgruppen stämmer ju med hans ovanliga blodgrupp. Och det, sammantaget med Anders Karlssons lögner och det som han dömts för 1981 gör att polisen är övertygad.

Det är mördaren som sitter där i förhörsrummet. Och det kommer mer uppgifter som stämmer med polisens misstankar. Och rättsläkaren kunde konstatera att den här etersövningen måste ha skett någon gång på natten mellan den 26 och 27 november.

Alltså några timmar efter att Anders Karlsson hade hämtat upp Hanno Rajala för att åka till Berlin. Men Anders Karlsson vägrar ge upp. Men förhören, trots den här bevisningen, det var inte lätt.

Han ändrade sin berättelse många, många gånger. Och efter att ha blivit överbevisad så kom han med nya versioner om vad som skulle ha hänt. Som skulle passa med motbevisningen som förhörsledarna kontrade med.

Och efter fem månaders förhör försökte Anders Karlsson med sin sista version. Och då hade han fått läsa en 1000 sidor lång förundersökning. Och då påstår han att en annan medlem i hårdrocksgruppen Shocktill som var gärningsman.

Som han då försökte skjuta skulden på något som visade sig vara helt orimligt. Till slut anser utredarna att de har vad som behövs. Rockmanagern Anders Karlsson åtalas och det blir rättegång.

Eftersom Karlsson inte erkände nu så blev det här ett indiciemål. Och det är inte lätt. Men den sammanlagda tekniska bevisningen av badrummet, vittnesmål, kontokortskvitton- visade sig räcka till en fällande dom både i tingsrätten och hovrätten.

Hade man haft DNA-teknik hade saken varit klar. Och 1989 så dömdes han till slut en rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Och det i praktiken skulle innebära att han skulle sitta inspärrad i resten av sitt liv.

Ja, inspärrad för alltid alltså. Men så blir det inte. I maj 1990, bara några år senare- så rymde Anders Karlsson från Sidsjöns rättspsykiatriska klinik. Han lyckades ta sig till Hamburg.

Och det första han gör är att sätta in en annons i svenska tidningar- om att han var rockmanager och sökte ett band. Och ett band han faktiskt svarade på den här annonsen. Men de hann aldrig träffa Anders Karlsson innan han greps i Hamburg av tysk polis.

Och 1993 så rymde han återigen. Men det tog bara några dagar innan man kunde gripa honom i Norge. Under den här tiden hade han bytt namn och kallade sig Carl Niler.

Det var det namnet som han använde i Tyskland- och använde när han sökte kontakt med nya rockband. Nej, han ger sig inte den där rockmanagern. Han försöker hitta nya unga män att lura.

Men när han nu grips i Norge så är det för sista gången. Nu blir han sittande inlåst resten av sitt liv, bokstavligt talat. Anders Karlsson återfördes till rättspsykiatrisk avdelning- och han avled i juli 2007 i sviterna efter en infektion.

Då hade han suttit inspärrad i nästan 20 år. Och han erkände aldrig att han hade mördat Hannerajala. Däremot så erkände han under sin vistelse- att han styckat honom med en elektrisk sticksåg.

Ja, han var en märklig person den här Anders Karlsson. Först försöker han mörda en pojke 1981. Han berättar för killen exakt vad som kommer att hända- den gången misslyckades det.

Men några år senare gör han precis vad han har sagt med Hannerajala. Hans dröm om att bli en rockartist slutar på det grymmaste tänkbara sätt- i hans managers badrum. Och så återstår en fråga, en mystisk detalj.

Hannerajalas könsorgan var ju bortskurna. Vad hade hänt med dem? Vi vet inte, men det finns en absurd misstanke. Det finns ju många belagda fall- att lustmördare av den här karaktären- som är sexuellt drivna av detta- ofta äter upp könsorganen.

Att det blir en del i ritualen. Och som sagt, testiklar och könsorgan återfanns aldrig. Svaret på den frågan får vi aldrig med säkerhet veta- men en sak är klar.

Rockmanagern Anders Karlsson var en av de grymmaste mördarna- i svensk kriminalhistoria. En ren lustmördare. Det har gått lång tid sedan det hände. Mycket har förändrats i Sverige sedan dess.

Men en sak pågår fortfarande. Rättsskandalen mot obducenten och allmänläkaren. Du har lyssnat på Fallen jag aldrig glömmer, historia. En specialversion där vi tar upp brott som hände för länge sedan.

Journalist och författare Rolf Roffe Wrangner. Klippning och ljudproduktion David Davva Persson. Och jag heter Hans Hasse Arv. Undertexter från Amara.org-gemenskapen