Fallen Historia: Kloroformmannen

Det ska vara en inbunden person, oftast närhet till brottsplatsen, sexuellt frustrerad. Egentligen är det en beskrivning på det vi idag kallar en incel. Välkomna till min podd Fallen jag aldrig glömmer, historia.

En specialversion där vi tar upp ett brott som hände för länge sedan. Normalt intervjuar jag utredarna som löste brottet, som gjorde sitt jobb. Men de fall vi tar upp den här gången är så gamla att utredarna inte längre finns kvar.

Så istället pratar jag med Rolf Ragnar, journalist och författare, som fokuserar på historiska brott. Vi tar oss till 1965, ett spännande år, en brytningstid. Hippierörelsen växte fram, en ungdomskultur där killarna lät sitt hår växa och tjejerna brände sina BH-ar.

Det är också en rörelse med starka politiska åsikter och en beundran för revolten, vilket märktes i Stockholm, berättar Raffe. Sen på sommaren 1965 här så äger de så kallade Hötorgskravallerna rum till Stockholms centrum. Polisen drabbar samman med stora grupper ungdomar som kallar sig mods.

Beatles slår igenom stort och Rolling Stones håller sina första konserter i Sverige. Ikea öppnar sitt första varuhus i Kungens kurva, mellanölet börjar säljas i butiker och Tage Erlander är statsminister. Städerna var under en stor förvandling, särskilt Stockholm.

Miljonprogrammet hade startats, tusentals betongstäder byggdes upp i nya förorter runt om stan. Målet var att ge alla en bostad och därmed minska klasskillnaderna. Resultatet blev ju det motsatta kan man säga.

En av de här förorterna är Hökareningen, södra Stockholm. Men det finns områden i Hökareningen som har ett rätt dåligt rykte faktiskt redan vid 1965. Men det finns områden som till exempel Skönstaholm som är ett kedjehus- och radhusområde.

En liten trädgårdsstad som bebos av en välmående medelklass. Och det är där som brottet i det här avsnittet begås. Det här är också tiden när kriminaltekniken börjar utvecklas.

Analys av fingeravtryck, blodspår, spermafläckar, hårstrån och annat som kan lösa grova brott. Och just det här året, 1965, sker ett genombrott. För nu inträffar ett mord och det blir den legendariske kriminalteknikern Vincent Langes första fall.

Han som sen kommer att skapa polisens tekniska analysmetoder. Det är hans arbete som gör att den så kallade kloroformmannen till slut kan fällas. Mannen som utförde det mest uppmärksammade mordet det året.

Ett mord som i veckor fyllde kvällstidningarnas löpsedlar. Ett mord på en ung flicka, just i Skönstaholm. Vid halvåttatiden på kvällen, den 27 juli, så anländer två Farsta-poliser till adressen Söndagsvägen 88.

Eftersom de har fått ett samtal om att en flicka har hittats död på den här adressen. Och de möts av två bröder, varav den ene, Jan Olof, är pojkvän till den döda personen Marianne Kickan Granell, 18 år gammal. Där ligger alltså Kickan Granell död i sin säng.

Hennes pojkvän har försökt få tag i henne i flera dagar, men hon har inte svarat. Vilket han tycker är väldigt konstigt. Senast han såg henne var på söndag och måndag var en väldigt viktig dag för Kickan.

Hon var mycket förväntansfull för att se om hon på måndagen skulle ha fått svar på att bli antagen till en sekreterare och skrivmaskinsutbildning. Så det är väldigt märkligt att hon fortfarande på tisdagkväll inte har hörts av. Men de här bröderna tillsammans med ett par andra personer har gått in i det här radhuset och man har märkt att altandörren har stått öppen.

Och de har funnit Kickan liggande i sängen, död. Så de ringer polisen förstås. Men patrullen som kommer till bostaden tycker inte att det ser ut som att brott har begåtts.

Vilket visar sig vara ett misstag. Nej, de stiger in och de har inte fått någonting direkt om omständigheterna. Så de går in och tittar på bostaden och ser väldigt välstädad och orörd ut.

På övervåningen i sovrummet så finns det ingenting som ger ett intryck av att något brott skulle ha begåtts. Hon ligger på rygg i sängen, något fot sticker ut under täcket. Och på nattuksbordet så finns det två stycken burkar med tabletter.

Och det är sömntabletter i de där burkarna. Inget tecken på våld, inget stök, inget konstigt i bostaden. Så där och då tror poliserna att Kickan tagit sitt eget liv helt enkelt.

En ganska förhastad slutsats kan man tycka, speciellt som det finns en detalj som verkligen sticker ut där i sovrummet. De ser förvisso att telefonsladden i rummet den är avsklipt men hänger liksom bara i en liten tråd som liksom gör att den hänger ihop. Men det här skulle ju bara kunna vara ett tecken på att hon har försäkrat sig själv om att inte kunna ringa på hjälp när tabletterna börjar verka.

Deras slutsats är alltså att det är ett självmord. Deras slutsats är att det är ett självmord. Så de ringer polikbilen som kommer och hämtar Kickan. Och sen så åker de till polisstationen och börjar skriva en rapport om den här händelsen.

På polisstationen reagerar vakthavande befälet på telefonsladden. Han tycker att det är en ganska märklig slutsats som hans kolleger har kommit fram till. Att Kickan själv skulle ha klippt av sin egen telefonsladd.

Han ser det istället som ett tecken på att ett brott faktiskt har begåtts. Så nu, där på tisdagskvällen, drar en mordutredning igång. Och det är nu som Vincent Lange kommer in i bilden.

Han som kommer att bli Sveriges mest erfarna brottsplatsundersökare. Och redan från start tycker han att det finns märkliga omständigheter. Och det här kommer att bli Vincent Langes första stora fall.

Och redan när han kommer till platsen så gör han några noteringar. Han hade fått reda på att hon tagit bort lakan i sängarna och skickat iväg dem på tvätt. Och alltså måste hon ha tagit fram nya lakan för hon ligger ju i nya lakan.

Och allt som är på det här lakanet, det måste ju ha med dödsfallet att göra på något sätt. Så lakanen tas in för analys. Och det är också en annan sak som väcker hans misstankar.

Sen ser han att hon har hängt sina underkläder på tork i badrummet. Alltså vem tvättar underkläderna om man ska använda dem nästa dag om man står beredd att begå ett självmord? Och det finns mer.

Där står en dammsugare framme där den inte brukar stå. Och den är helt avtorkad. Det finns inga fingeravtryck alls på den. Som om någon använt den och sen torkat rent den.

Men det viktigaste spåret, det finns på lakanet visar det sig. Förutom några mystiska bruna fläckar som Lange aldrig lyckas analysera så fanns det en annan fläck på lakanet också. Precis i höjd med Kickans underliv.

Och det visade sig vara sperma. En spermafläck alltså. Ett spår som hade varit avgörande idag men då fanns inte DNA så det enda man fick fram var en blodgrupp. Och det var blodgrupp A.

En väldigt vanlig blodgrupp. Obduktionen gav inte heller några avgörande svar. Man kan då konstatera att hon har dött av kvävning. Och att någon har haft samlag med henne det står ju helt klart.

Men tunnbenet är intakt och det brukar brytas av när man blir strypt. Så hur har hon kunnat dött av kvävning? Hon har heller ingenting som sitter fast i halsen som skulle kunna orsakat det här.

Kickan hade dött av kvävning det stod helt klart. Men hur hade hon kvävts? Uppenbarligen inte av strypning. Oklar dödsorsak, sperma som inte går att spåra, märkliga fläckar på lakanet.

Inga avgörande ledtrådar. Inget som ger någon tydlig bild av vad som hänt. Och absolut inget som pekar mot någon särskild gärningsman. Men då händer något som skakar om, som gör att fallet växer.

Man får ett tips av en annan kriminaltekniker som för några veckor sedan hade varit Och då hittar man bara 50 meter ifrån bostaden en frottéhandduk och den kommer ifrån familjen Granells linneskåp och på den här handduken som inte är exakt likadana färgfläckar som på de här lakanen och kudden som var i sängen. Och Vincent Lange, teknikern, han undersöker det här sängkläderna och frottéhandduken om och om igen. Han letar efter någonting, någon som är onormalt, något som inte borde finnas här.

Och vad hittar han? Ja, vad hittar han där på lakanen och handduken? Jo, något mycket ovanligt, något som sticker ut. Ja, vad fan är det här, tänker han för sig själv.

Så får han se små ovaler. De fanns dels på lakanet, men också på hennes kläder, en kofta, och i koftan fanns det också. Det han har funnit det är potatisstärkelse.

Små ovaler eller frön av potatisstärkelse alltså. Inte ett särskilt ovanligt ämne direkt, men i sådana här stora mängder, det är väldigt speciellt. Samtidigt som Lange intensivt jobbar med de tekniska spåren och alla analyser fortsätter polisen med dörrknackning.

Målet är att höra alla som bor i närheten och nu är man nästan klar. Men det finns en man som man ännu inte träffat. En österrikisk medborgare som hyr ett rum av en kvinna i området.

Honom har polisen bara lyckats prata med i telefon. Och han berättar att han ofta sitter hemma och går väldigt sällan ut. Ändå är han aldrig på sitt rum när polisen söker honom.

Och hans hyresvärdinna ger en helt annan bild av den här mannen. Att han ofta är ute väldigt sent på kvällarna. Så han blir intressant förstås. Men hamnar inte särskilt upp på polisens misstankelista.

Och polisens kreativitet fortsätter. Man gör något väldigt ovanligt. Man kallar in vad man nästan kan kalla den första gärningsmannaprofilgruppen. Det är Gerwell Larsson kommissarien som sätter ihop rättspsykiatriker, experter på våldtäktsmän, tillsammans med spaningsledningen.

Vad är det för person vi letar efter? Idag är gärningsmannaprofilering en vedertagen metod som används av polisen över hela världen. Men det här var första gången i Sverige.

Man utgår helt enkelt utifrån hur brottet har begåtts för att få en bild av vad slags person som gjorde det. Vad är det för slags människa som brukar göra den här typen av brott? Och den här gången, den första gärningsmannaprofileringen alltså, blir bilden väldigt tydlig.

Det ska vara en inbunden person, oftast närhet till brottsplatsen, sexuellt frustrerad. Egentligen är en beskrivning på det vi idag kallar en incel. Och den här bilden, ja den stämmer ganska väl in hur värdinnan som hyr ut rummet beskriver den här österrikaren.

Honom utredarna ännu inte träffat. Just det, Friedrich Wagner heter han. Han är 25 år. Han är uppvuxen i Wien. Han har kommit till Sverige för arbete. Han har jobbat på olika restauranger.

Han har varit bosatt på lite olika adresser. Men bara en månad innan mordet så flyttar han in här i Skönstaholm. Ganska nära Marianne Granells Kickans bostad. Så man i brist på andra uppslag så börjar man spana på honom.

Han är välklädd, uppträder ganska belevat men är en enstöring. Han går ofta till den dåvarande porrbion Hollywood för att se på porrfilm. Och värdinnan förhörs igen.

Och hon säger att Wagner hade sagt till henne att han hade suttit hemma hela mordkvällen. Men hon var inte hemma. Så det finns inget alibi på det han säger om mordkvällen.

Så utredarna börjar kolla upp den här mannen. Så gör man lite förvar med tidigare arbetsgivare. Och ölhaket Gröne Jägaren på Södermalm har en intressant uppgift.

Där har han jobbat som diskare. Och vid ett tillfälle så pratade arbetsgivaren där med honom om mordet på Kickan Granell. Eftersom Wagner bodde på Söndagsvägen. Och då ska Wagner ha sagt, det var jag.

Och det här gjorde arbetsgivaren ganska illa berörd om det nu var ett dåligt skämt som han försökte övertyga sig själv om. Intressant alltså. Men även om det är konstiga uppgifter som kommer fram så räcker det inte för att gripa mannen.

Så nu gör utredarna något lite utanför boxen kan man säga. Utanför regelverket. Man har inte tillräckligt för att få till en husrannsakan hos honom. Men man hittar ett sätt att runda reglerna.

Då gör man ett litet avsteg från protokollet polisen. Man åker hem till bostaden, Wagners bostad. Hyresvärdinnan öppnar och så frågar man, kan vi få titta i hans hyresrum?

Men man har ingen husrannsakan. Men hon säger så här, ja men det går bra. Och då hittar man intressanta saker. Det finns en bok här med titeln Narkos och bedövning som har ett kapitel om kloroform.

Man hittar även en flaska med någon form av lösning. Och nu så var det dags att ta in honom på förhör. Och då har man också skäl att göra en riktig husrannsakan.

Ja, regelmässigt så var det inte helt okej att gå in i en misstänktes bostad. Men det gav ju resultat. Och nu när Wagner kallas in till förhör och åklagaren fattade juridiska beslutet om en riktig husrannsakan.

Ja, då plockar Vincent Lange fram en dammsugare. Så när man gör den här husrannsakan då kommer Vincent Lange med en dammsugare i högsta hugg. Så han går inte in i Wagners rum.

Utan han sticker in dammsugaren och dammsuger så långt han kan komma in i rummet utan att på något vis ta ett steg in. För att åka och titta på vad hittar man där. Det här provet han tar myllrar av potatisstärkelse när han tittar i mikroskopet.

Potatisstärkelse igen, massor. Det som Lange alltså hittade på Kickans lakan och kläder. Men det är inte det enda fyndet man gör. I en skrivbordslåda låg det avklippta naglar inslagna i metallfolie.

Ett annat paket innehöll något som verkade vara avföring. Och då fortsätter man att rota. Då hittar man också en decimetertjock packe med tidningsurklipp om mordet på Kickan Granell i en portfölj.

Och i en annan liten resväska så hittar man massor med tidningsbilder. Urklippta bilder på blonda smärta kvinnor. Inte porrbilder utan mer som annonsbilder. Och det slutar inte där.

Sen gör man väl kanske det mest remarkabla fyndet. Man ser att han har nycklar till ett bankfack som man kan vittja. Och där hittar man mängder med anteckningar och dagboksblad.

Här finns det ingående fantasier om att söva ner och våldta kvinnor. Alternativt mörda dem. Och de här fantasierna kretsar kring en flicka som heter Sylvia. Det här är en flicka i Österrike som Wagner en gång har varit helt besatt av.

Och uppenbarligen är besatt av fortfarande. Och det här är nedskrivna fantasier som har kuslig likhet med mordet på Kickan Granell. Det är i detalj beskrivet hur man ska söva ner, hålla kvinnan som fånge, våldta henne och genom psykisk tortyr få kvinnan att liksom bli hans.

Skrämmande fantasier alltså. Men eftersom kvinnan Sylvia befinner sig i Wien verkar Wagner ha valt en annan kvinna. Någon som är lik Sylvia. Kicka. Och han verkar vara en man med psykiska problem men det framgår inte i förhöret.

Han ger inte alls intryck av att vara någon sexualmördare som är psykiskt sjuk. Han ställer sig ofta i givakt och slår ihop klackarna och säger Herr kommissar när han kommer in. Han kan förklara allting.

Han ska vara väldigt förtroendegivande. När det gäller den här potatisstärkelsen som man frågar honom om så säger han det var för jag använde rengöringsmedel. Ett rengöringsmedel som hette K2R.

Ja han har rätt den misstänkte. Det rengöringsmedlet innehåller potatisstärkelse, det stämmer. Men när Vincent Lange undersöker medlet i ett mikroskop ser han att fröna med stärkelsen i väskan är krossade.

Till skillnad från de som hittades på mordplatsen. De var ju hela. Så Lange fortsätter att leta. Man hittar hans arbetsbyxor. De är besudlade med potatisst Han fick höra det här erkännandet när de åkte ner till Västervik.

Han hade väntat på henne. Kickan Granel hade gått ut för att posta ett par vykort senare på söndagkvällen. Då fick han syn på henne och får idén att nu ska jag ta hand, nu vill jag ha henne.

Han ville sminka sig så han såg mörk ut. Och han hade rört ihop en egen röra med bland annat potatismjöl i som han hade smetat i ansiktet. Han ville se ut som en sydlänning.

Och när han ser att hon släcker lyset så väntar han en stund. Han kunde se att altandörren inte var låst. Hon hade glömt att låsa altandörren nämligen. Så han kunde gå in direkt.

Och han hade tagit med sig kloroform, slängde trasan över ansiktet. Hon vaknade, tog ett djupt andetag i rädsla och förlorade medvetandet direkt när hon drar det här. Ja, det blir ju en dödlig dos.

Ja, Vincent Lange hade rätt alltså. Och nu fick han också förklaringen till de bruna fläckarna på lakanet. Fläckarna han inte kunnat identifiera. De kom alltså från det smink som förövaren hade på sig när han begick brottet.

Det blev en lång, detaljerad och metodisk utredning. En utredning som kom att bli början på polisens tekniska analysmetoder. En utredning som blev ett slags fingervisning för framtidens arbetssätt.

Och förövaren då, Friedrich Wagner, vad hände med honom? 1968 blev han utskriven från sjukhuset och utvisad till Österrike. Där han av allt att döma levde ett hederligt liv tills han avled 2010.

Du har lyssnat på Fallen jag aldrig glömmer Historia. En specialversion där vi tar upp brott som hände för länge sedan. Journalist och författare Rolf Roffe Wrangert.

Klippning och ljudproduktion David Davva Persson. Och jag heter Hans Hasse Arv.