Markus Aujalay: "Maten jag aldrig tröttnar på"

I'm Jake Stouck, co-founder and CEO of Serval. We built Serval to automate the IT work that slows companies down. Onboarding, password resets, access to applications, my laptop stopped working.

While employees wait for help, their real work is put on hold. IT desperately wants to automate this work, and that's why they need Serval. You just tell Serval what you want to automate in plain English, and it's built.

No drag-and-drop workflows, no expensive consultants. Employees get unblocked and IT teams go from drowning in tickets to building what actually matters. With Serval, IT becomes the AI engine powering the entire company.

This is a new way to run IT. We guarantee you'll automate 50% of all tickets, and we'll prove it to you in a free four-week pilot. Go to Serval.com slash tickets.

That's S-E-R-V-A-L.com slash tickets. Who says Halloween only lasts one day? With Wayfair, one night of Halloween becomes a whole season at home. From larger-than-life yard decor and moody lighting to festive accents for every room in the house, Wayfair has what you need to make Halloween feel like magic all in one place.

Because the best Halloween memories aren't made in just one night. They're made all season long. Shop Halloween decor now at Wayfair.com. That's W-A-Y-F-A-I-R.com.

Hey, it's Paige from Giggly Squad. What I love most about fall is the fashion. And Abercrombie is setting the standard for the season. The best-selling A&F Sloan tailored pant and viral Dylan dress are my no-fail picks for work events and happy hours.

And for every day, I'm pairing a merino wool blend sweater with a Gemma satin pull-on pant for the perfect mix of high and low styling. It's a cheat sheet to the season, and I'm obsessed with it all. Shop Abercrombie in the app, online, and in stores.

Varmt välkomna till succépodden och Sveriges största matpodd, Ingredienserna, med mig, Filip Tygererat. Jag sitter här som vanligt med krögaren och den kreativa ledaren Jesper Kvarnefelt. Tjabba!

Och vår egen superkock från KiLiMicke Einarsson. Idag firar vi två år som podcast. Eller rättare sagt, på lördag, 29 augusti. Så grattis till oss och grattis till alla er lyssnare måste man väl ändå säga.

Luktar champagnefrukost. Ja, det får det väl göra. Och till detta tvåårskalas till podcastavsnitt så välkomnar vi tillbaka allas våran favorit, Märkis Odellay. Tack!

Hur är läget? Det är bra, mycket bra, tack. Hur har sommaren varit och spenderats? Sommaren har varit bra, jätteskön. Jag har varit ledig fem veckor. Skönt. Jag tog en extra vecka ledigt.

Inte mer än rätt. Jag tänkte att jag har alltid haft en vision och dröm om när jag blev vuxen, att jag skulle gå på semester en vecka innan sommarstängning och sen ta första veckan vid öppning. Jag är inte riktigt där, men nu lyckades jag ändå ta ledigt första veckan vi hade öppet.

Och det är inte mer än rätt egentligen. Hur kändes det när du kom in då? Var det lugnt på jobbet? Det var lugnt. Eller kände du panik? Nej, det var lugnt. Men man kan samtidigt känna lite sådär...

Bortglömd? Ja, inte bortglömd, men lite sådär dåligt samvete. Jaha, här har jag varit ledig lite mer än... Och det där måste man ju jobba bort, så att herregud. Alla rätt att vara lediga.

Hur spenderades den då? Det har varit mycket på landet, uppe i norra Roslagen i Öregrund. Sen var jag nere i Båstad och kollade tennis. Det blev ett par dagar i Köpenhamn.

Och sen så kröntes semestern med en vecka i New York. Oj, härligt. Då är det en helt legitim fråga, vad är det godaste du har ätit på semestern varit? Det finns att välja mellan.

Ja, det finns att välja mellan. Jag har ätit mycket gott. Men jag åt en sak som jag aldrig har ätit tidigare, och det var så jävla gott. I New York eller i USA kanske det finns...

Jag har sett det på menyer, jag har aldrig valt det själv. Men det finns någonting som de kallar för French Dip. Vet du vad det är? En stekbaguette med... Ja, som man doppar.

Ja, precis. Som man doppar en... Det kan ju vara en slider, en liten burgare eller baguette med kött i det här fallet. Och sen så får man en varm buljong som man doppar här i.

Och vi var ganska många på den här middagen och det beställdes in massa olika kött och sånt där. Och så låg de där kvar och jag tänkte liksom, jag äter... Köttet var fantastiskt och grönsaker och sådär.

Så sa de, men fan, du har inte testat den här French Dip. Nej, men okej, jag får göra det då. Och tar den där och så doppar jag och äter och så bara... Herregud.

Då bara fräser det i hela... Nej, det var så jäkla gott. Och det ser man... De bara, men this is French. Jag bara, men jag har varit ganska mycket i Frankrike, aldrig sett det i Frankrike.

Nej, visst är det vanligare i USA. Ja, det tror jag. Men det är väl också att det har franskt kommit kanske med något franskt från första början. Sen har det ju tydligt amerikaniserats.

Som den amerikanska Italien. Alltså att de bygger sitt eget från grunden. Och så börjar man ju tänka liksom, vad gör vi? Men då har vi ju ändå så här, då börjar jag tänka, vad är det?

Men vi har ju ändå dopp i gryta på julbordet. Och det är ju ändå bröd i buljong på något sätt. Och det är ju lite samma upplevelse egentligen. Fast jag tycker det här var godare än dopp i gryta.

Ja, det håller jag med om faktiskt. Men det där bygger ju också på nötkött, va? De bygger den så känns det ju så fläskigt. Ja, det är ju fläskbuljongen, ja precis.

Det är ju skinkspadet som man kokar upp och trycker på. Så doppar man ju torkat gammalt bröd som man har sparat under året. Men fick du liksom, fan det här vill jag göra någonting med?

Eller bara, fan vad gott det var, det där äter jag någon mer gång. Nej, jag vet inte. Jag har svårt att se, ja men det kan man säkert göra. Jag vet inte riktigt hur jag skulle...

Blir det ute i kiosken kanske? Ja, just det. Ja, just det. Ja, det kanske blir en sån helg liksom. Där man bara så doppar i buljong. Ja, det var jättegott. Vad var det för kött i mackarna?

Ja, men i den så var det Wagyu-kött som de hade skivat upp och stekt. Och så var det liksom... Ja, men så det var ju extra... Man känner så här, det är bara så här...

Ja, och så sörplar man ner det med då. Kall dryck så. Det här var gott. Nej, men jag åt mycket gott. Det är svårt. New York blir ju så omtumlande varje gång man är där, tycker jag.

Så jäkla mycket krogar och... Mycket människor och man äter och dricker liksom på massa olika sätt. Så det är allt från street food till liksom... Men är du en sån som åker till New York med punktlista och bara allt det här ska jag hinna med att äta och göra, eller mer feeling?

Den här gången var det lite både och. Jag hade några saker som jag liksom... Men sen var det liksom flera dagar som var öppna och sådär. Vi får se vad som händer.

Och det blev fantastiskt. Vad har du lagat i sommar då? Vet du, på landet måste du laga en del. Jag fick ju av mina barn i födelsedagspresent i våras en stor amorika.

Så den har jag jobbat hårt i sommar. Nice! Allt är ätt och liksom det blir ju ett skönt koncept. Så då köpte jag massa lamracks och cuttade upp i kotletter och örtmarinerade med massa vitlök.

Och sen så bara rostekta potatis och lök och vitlök, lite chili. Där tjapå lite vitt vin så fick det bubbla i mitten. Och sen på utsidan så bara stekte jag de här lamkotletterna.

Två minuter på varje sida så fick de bara ligga där och så äter man det som... Man kan äta sig 11 perskalig. Ja, det håller jag med om faktiskt. Några såna där också, när man står och ska börja skiva upp potatisen.

Så tänker man så här, jag måste ta mer potatis. För att folk tenderar att äta mer än vad de tänker när det väl börjar.

Jag hade gjort det om du skulle säga att du har det på din restaurang. Öppet så att man Vi provar den här, man går ihop mot att så här det är så hög tröskel att tillhöra typ en vinklubb för mig. Att så här vi provar den här, man går ihop mot att så här det är så hög tröskel att tillhöra typ en vinklubb för mig.

Att vi provar den här, man går ihop mot att så här det är så hög tröskel att tillhöra typ en vinklubb för mig. Kontra att det är en restaurang som hostar. Vi vill bara för våra gästers skull, lägg 150 spänn för att få vara med och smaka på det här vinet som du annars inte hade haft råd med.

Men sommelierer är ju jätteduktiga på det. Om vi tänker på Crespi och Niklas Öhman, de är ju alltid på såna här skitstora wine tasting och liksom bara grabba en bottle och kom hit och drick och så får man smaka och dricka. Men det är ju inte för oss vanliga människor.

De är ju bara här. Slappna av in Swedens bästa sommelierer. Men det vore så kul att få den upplevelsen. För vanlig människa, vara med någon gång. Ja, och få prisa.

Ja, det är okej. Men fan, vad kul det hade varit. Men nu får vi ju starta, nu får vi ju dra igång det där. Exakt. Kullared eller något. Bara bryta den här och kör vi alltså världens dyraste vin kommer man bara.

Kitt tjejen får det smaka sen till lite. Det kommer vara mycket bag-in-box då alltså. Ett hotell då? Checka in på ett hotell. Har du haft någon sån upplevelse? Jag har bott på en del bra hotell.

Jag är väldigt klassisk av mig, så jag har alltid haft svårt för små vackra, fina boutiquehotell. Jag har bott på många sådana och det har kostat mycket, men det är alltid något som är opraktiskt. Det är lampan går inte och den är för nära.

Det är konstigt. Duschar alltid. Duschen mitt i sovrummet, glas, allting. Och så blir det blött på heltäckningsmattan. Det är jag vet inte. Så jag är mer klassisk och vill ha det stort och svulstigt, men med personlig touch.

Jag har bott på Grand Hôtel några gånger, det har varit en fantastisk upplevelse. Det är ett jäkla bra hotell. Sen bodde jag en gång i Bombay, eller Mumbai, på Taj Mahal Palace.

Och det var bra. Det var riktigt bra hotell. Och då kom vi, jag hade varit goa på semester. Man kommer dit helt sandig, stannar utanför. Det ingick en chaufför som hämtade en på flygplatsen när man bokade det här rummet.

Så man gled in där och sen fanns det massa restauranger på hotellet. Det var lite som att vara med i motsvarigheten till Pretty Woman. Man kom in och bara, visste inte vilken sig i rummet.

Men det är bra att du inte ger dig. Nej, men jag är ändå nyfiken och ser vad det var för någonting. Men annars är jag svag för glass. Så det kan jag köpa. Det åkte in kan jag säga.

Så man längtar ju tills Top Hat kommer tillbaka. Så kan man gå och fundera på det i några år. Men faktum är att jag älskar att gå och handla. Speciellt när ungarna var små, man åkte och storhandlade ofta.

Då blev det att man turades om. Jag drar och storhandlar. Och ibland kunde jag utmana mig själv med att nu ska jag köpa någonting som jag aldrig har köpt i hela mitt liv.

Och det var fan svårt alltså. Och då går man in mellan hyllor som man aldrig har varit och tittar på. Och så börjar man titta på såhär. Ja, det är ju mycket färdigmat.

Men det kan vara vad som helst. Eller burkar. Burkar är sånt där. Och så bestämmer man sig. Nu ska jag köpa något som jag aldrig har köpt. Jag märkte ganska ofta så kom jag ut.

Så hade jag inte gjort det. Vi hade så svårt att bestämma mig. Jag tog det som en utmaning som en personlig utveckling. Att jag måste bryta mitt mönster. För att man handlar ju väldigt samma.

Hela tiden så är det. Så då köpte man Corned Beef. Jätteäckligt. Men då har man ändå köpt det och testat det. Det är förtjänande. Ja, det är okej. Jag har en av mina bästa kompisar som är exakt likadan som du.

Och han måste ju testa allt. Alltså ny chipssmak, provar. Eller så har det kommit en ny hamburgare på McDonalds. Det kan vara vad som helst. Det landar alltid i besvikelse.

Det är sällan något tar sig in ju. För att man har kommit så långt i det som du är inne på också, Micke. Man handlar det man handlar ju. Det är därför en sån här osynlig handling blev så tydlig för mig.

För jag handlar inte ost varje vecka på det sättet. Nu var det ju mer att jag går in och bara Fan, vad är det vore gott med någon mögelost? Jag tar den. Men nu tar jag också den här osten.

Och den där osten. Och de här jättejätte dyra friterade tunnbröderna. Det är värt. De är värda. Och sen hade jag planerat att vi skulle göra en sån citronpasta. Men då var jag så här, det här ska jag ha scampi till också.

I med det. Du vet att jag gjorde en add-on hela tiden. Men det som blir jävla härligt, och det som har berikats från den här podden någonstans. Som jag ska tacka er lite för.

Tvåårskalasavsnitt. Det är att Nu ser jag kedjan. Så jag köper den där tryffelsalamin för att unna mig. Men jag har lärt mig hur gott det är på äggröra. Så söndag morgon sen, då lägger jag en liten tapetserad äggröra med tryffelsalami.

Så blir jag svinglad. Och sen skulle jag göra någon kycklingrätt sen på kvällen. Då skulle jag bara steka kyckling med potatis och satiki och sånt för mina barn vill ha.

Och sen är jag så här, jag vill typ inte ha det. Men jag har ju blåmögelost och grädde från det igår. Så jag gör en snabb bara i pannan med kyckling och blåmögelost och grädde.

Så bara, nu har jag helt egenskapen från sidan. Och så bara, fan vad gott. Så hade jag inte osynligt handlat hade jag inte fått nästa och nästa och nästa. Det har blivit två dagars tröstmat.

Ja, det är tre dagars tröstmat. Det är så jäkla härligt. Men är det någon, vi är ändå inne på lite så här, på något sätt. I alla fall jag, lite dyrare råvaror. Är det någon grej som ni tycker är dyrt men alltid värt pengarna?

Är så här riktigt dyra ostar alltid värt cashen liksom? Ja, det är väl i alla fall en sak som är i närheten av vad man nu ska jämföra. Vad man får för pengen på det sättet.

I jämförelse med kanske kaviar och tryffel. En bra patanegra kan jag tycka är oftast värd pengarna. Då behöver man inte heller ha så sjuka mängder. Man blir ganska trött i gommen av att äta mycket av det.

Jag har aldrig upplevt just den där tröttheten i gommen. Jag är inte där än. Men det där ser man fram emot när man blir trött i gommen av att äta patanegra. Det är så jäkla smart.

Men det är gott. Det är svindyrt, absolut. Men det är värt det. Men det är också varför det är så trovärdigt någonstans. De designar sina kläder i Sverige, tillverkar dem i Europa, utvecklar dem tillsammans med människor som faktiskt jobbar i kök och restaurang.

Den här nya skjortan är ett bra exempel på det tänket. Bekväm, avslappnad, framtagen för de där långa dagarna. Och spelar ingen roll egentligen om man står i köket eller möter gästerna i matsalen.

Vill man titta närmare på skjortan eller resten av kollektionen hittar du allt på segers.com. Stort tack till Seger för att ni är med och gör den här podcasten möjlig.

Stort tack. Who says Halloween only lasts one day? With Wayfair, one night of Halloween becomes a whole season at home. From larger-than-life yard decor and moody lighting to festive accents for every room in the house, Wayfair has what you need to make Halloween feel like magic all in one place.

Because the best Halloween memories aren't made in just one night. They're made all season long. Shop Halloween decor now at Wayfair.com.

Då tänkte jag tvärtom. Det är ändå ett jävligt bra tips, för det gör jag också. När man går och väljer grejer och ser vad det är för kilopris. Och då kan man också tänka om det är värt det.

Ja, men ibland så handlar det ju om några tiondelar, att man vill ha det där för att det är så jäkla gott. Jag menar, visst, om man tar patanegra. Går man till en bra charkdisk och ber dem skiva upp fyra tunna skivor patanegra så visst, kilopriset är högt, men det kanske man har råd med att unna sig och njuta av de där...

två skivorna lixom, för att det är så jäkla gott. Men jag har liksom inget exempel, så jag... På sommaren tycker jag om att äta vattenmelon. Men det är ju lite lotteri.

Ibland så kan de vara billiga, ibland är de dyra, och ibland är de goda och ibland är de inte alls goda. Så där vet man ju inte. Men då får man chansa lite grann.

Men så glad blir man när man får dem bra. Det är ju en lycka. Ja, det är ju gott alltså. Fönstret för är ju litet dock. Det är ju det som är charmen också. Och, ska det vara den här gula fläcken eller inte?

Då är det väl i alla fall ja, tänker jag varje gång. Man har ju hört någon gång så här, den gula fläcken ska vara ett tecken på mognad. Men så är det så här, eller var det inte det?

Nej, men det här kommer jag aldrig ihåg. Man kommer aldrig ihåg. Ja, det är en kryssbåsk. Då är det något fel med servicen. Ja, men exakt. För känslan är ju så, om jag hade gått och ätit, eller vi hade varit fyra vänner som hade ätit på Tegelbacken.

Vi är fyra stycken som käkar. Och vi klickar ingen dricks. Jag tror inte att det dyker upp sen. Bord åtta, de dricksade inte oss. Nej, alltså nej. Och det är jag.

Det är ju det jag menar, det är väl rädslan. Annars hade ju inte debatten funnits. Men får man väl vara ärlig och säga att det är klart att man har hört att servispersonal genom åren har pratat om att de har vänt ut och in på sig själva och hjälp till.

I alla fall under fem timmar har hållit på och sen blir det ingen dricks. Men samtidigt så måste man ju respektera det, då får man ju säga, jag menar alltså hallå, det kan man inte kräva att ta för givet, utan gästerna gör det om de vill. Men i USA hade det ju blivit ifrågasatt om du inte lägger rätt, där är det ju helt andra arbetsförhållanden.

Ja, det började ju på 20 också, du som var i New York nyligen. Då kan man ju inte ens välja, det är ju bara ingen service, så det blir plus 20 liksom. Och tax ofta, så det är också, det är alltid dyrare än man tror.

Och det är många som säkert är med i debatten och har åsikter om dricksen, men det kan ju finnas avgifter bara för att ha ett bord om man sätter sig på något ställe i Italien, du ser ju Milano. Ja, det är ju som vissa bord, det finns finare bord än andra bord och då ska det vara dyrare att äta middag på det bordet. Och det blir jättemycket sådana här diskussioner kring hur man ska göra och någonstans måste man väl, eller känner jag väl att jag skulle välja kanske oliver eller något sånt där, för det är också väldigt gott, det finns ju många olika sorters oliver, men det är också gott att ha dels bara äta som snacks när man är lite saltsugen, det är gott att ha i mat, i sallader och sådär, så det är väldigt användbart.

Man kan också pusha och salta gurkor och sånt där också, gott smörgådsgurka. Surkål, jävligt gott. Jag tror att surkålen måste in för att jag har börjat... Men det är topp 10 här, fortsätt.

Jag håller mig till 5 då, det blir vita bönor, dijonssenap, en kall bärs, surkål, vad är det fem? Och gulasch. Ja, det blir bubblan. Du kommer ju korrig döda mig, men jag ska erkänna att jag har lite surkål i vår kimchi, för att det är så jävla gott.

Som jag tillsätter. Nej, det är ju inte det. Nej, men det är ändå för att det där surar med upp och allting, men jag tillsätter det för att jag tycker att det är så jävla gott.

Det blir en annan typ av strimla, jättegott. Jag kommer ihåg, vuxet kliver är väl kanske fel att säga, men när man började, det fanns ett före och efter av surkål på korven. Man var barn, man har först späckt ketchup, sen tar man klivet kanske till senap, sen kom rosolök och sen kom surkål och då var det så här, nu har man nått piken av en grillad korv.

Surkål gör mycket. Speciellt det gulaschen är också jättegott. Vi åt en jävligt märklig korvsoppa dock i Tjeckien. Men det var gott. Det var ju också med surkål i.

Supergott tycker jag. Hela den middagen var ju kul. Det var jävla konstig. Det var någon, om det var kummin. Genom hela. Det var kummin-tema. Det var kummin-tema.

Och efter ett tag så är den där kumminen inte så kul. Och det kanske jag ska ta med mig till den här konjaks- Jag tycker det kommer bli kul om vi kör konjakin. Det kommer bli kul, ja.

Men bara kummin sexrätter idag. Nej, det kanske är inte var det roligaste. Men okej, det var första gången jag åt att man la surkål direkt i en varm soppa. Det var gott själva det inslaget.

Det finns ju också en sån här gammal husmansklassiker. Alltså vinergulasch, inte en vanlig gulasch, utan vinergulasch gör man ju på kalvkött. Och då brukar man ju avsluta det som jag har fått lära mig att man har i surkål i också.

Och det är ju jäkligt gott. Det tycker jag absolut. Jobba in. Jag äter ju bara på korv, men det borde få plats på fler ställen. Det är gott att ha i potatismos också, blanda i lite surkål.

Ja, verkligen. Jag åt falukorv i ugnen igår, potatismos. Hade ingen surkål i dock, men det är jävla gott. Det är äterom. Vi brukar alltid avsluta med att jag säger att man inte ska glömma bort att äta något jävligt gott i veckan.

Och jag startade en, någonting ska bli en tradition, att man som gäst då helt enkelt ska få förklara att man ska äta något jävligt gott i veckan. Vi fick lära oss vad italiensk vägkrogkyckling var av Mattias Dahlgren förra veckan. Så att om man lyssnar på den här podden och kanske är på väg hem från jobbet och ska äta något riktigt gott ikväll, vad ska man äta då?

Köp och laga. Ja, alltså... Jag gillar ju färs. Nötfärs eller blandfärs, jag tycker det är gott att steka det. Ibland så blir det ju ett stort projekt när man ska koka köttfärssås.

Det är ju alltid kanske det godaste, men det tar ju liksom en timme i alla fall att göra det. Jag tycker det är väldigt gott att bara steka färs ganska hårt. Och sen egentligen skiva vitkål och lök och blanda i det, steka med och göra egentligen som ett köttfärsfräs.

Liksom med vitkål och lök som man nästan wokar det där.

Och sen kan man ju välja väg, alltså hur man vill att det här ska smakas upp. Antingen går man ju på det asiatiska hållet med lite chili och soja, ingefära och den. Eller så kan man ju välja så här, jag kör bara lite kinesisk soja och grädde i och lite senap.

Så blev det så, då kan man äta det med kokt potatis eller så äter man lite asiatiskt med ris. Det är en väldigt användbar bas att utgå ifrån. Det konstruerat på en snabb panna.

Ja, verkligen. Det har folk inte att man kan äta en panna. Det där går att äta med sked. 100%. Otroligt stort tack till Markus för att komma hit. Tack själv. Lika kul som vanligt.

Återigen, välkommen tillbaka en tredje gång kommer det vara. Och vi finns som alltid på Facebook, Instagram och TikTok med feedback och allt det där. Och glöm som vi sagt inte bort att äta något jävligt gott i veckan.

Tack för idag. Tack, tack.