
Betygsätt avsnittet
Bli först med att betygsätta
Om avsnittet
- Podd
- Ingredienserna
- Publicerad
- 12 aug. 2026
- Längd
- 59 min
Utbildningar & Service på IBM
Om avsnittet
IBM Del 7: Utbildning, service och vägen till en riktig jäkla restaurang Vi fortsätter bygga IBM – Ingredienserna Bar&Mat, och den här gången handlar det om människorna bakom restaurangen. Hur bygger man en arbetsplats där folk vill stanna? Vad måste personalen kunna innan öppning?
Hur viktigt är service, ledarskap och utbildning – och kan en fantastisk servitör rädda en medioker middag? Med oss har vi Rosita Wilsson, chef för Gastromerit, Martin & Serveras utbildningsverksamhet. Vi pratar livsmedelshygien, allergener, serveringstillstånd, sommelierkunskap, lönsamhet och vad Philip faktiskt behöver lära sig innan han får öppna dörrarna till IBM.
Dessutom leker vi IBM anställer, diskuterar om en restaurangägare verkligen måste kunna allt själv och försöker svara på frågan: hur bygger man Sveriges bästa arbetsplats inom restaurang? Avsnittet innehåller betalt samarbete med Martin & Servera. Hosted on Acast.
Transkript
~59 min · AI-genererat
Varmt välkomna till Succépodden, Sveriges största matpodd, Ingredienserna med Filip Jörgens sitter här som vanligt med krögaren och den kreativa ledaren Jesper Karnfeldt. Tja bara! Och vår egen superkock från Kiel i Micke Einarsson.
Tjena. Vi har kommit till del sju i IBM och vi välkomnar Rosita Wilson, chef på Gastronomit, Martin & Serveras egna utbildningsverksamhet som erbjuder kurser och kompetensutveckling för personer som på ett eller annat sätt rör sig kring ett kök, eller? Stämmer.
Eller en restaurang kanske. Ja, restaurang, café, storhushåll. Innan vi går in i del sju som kommer handla om utbildningar och service och allt jag nog behöver tillskans mig i kunskap för att kunna driva den här restaurangen.
Kommer ta tid innan vi kan öppna. Skolbänken på det alltså. Ta inte mig tillbaka till en skolbänk. Jo, det är kanske det vi ska göra. Det finns på webben också. Jag vet inte om folk tror.
Jag hade helt okej betyg faktiskt. Ja, det tror jag. Bordets nöje tillhör alla åldrar, alla stånd, alla samhällsklasser, alla tider, alla länder. Det är ett nöje som följer oss hela livet och som tröstar oss i ålderdomen över förlusten av alla de andra nöjena.
Ny vanlig bordskätt, en bloddkoll, två knällor, en musla on the fly. Beställer en rest, två kyckling, en PTV, en pompa, en blomkål och en haris. Jag tillåter mig för en gångs skull att gå ifrån den klassiska svenska husmanskosten och krydda lite extra med paprika.
Så ska du få den frågan alla får Rosita. Om du bara fick äta en frukost, en lunch och en middag i resten av ditt liv, vad hade du ätit då? Nej, men frukost är lite som en hund.
Jag kan äta samma sak alltid. De här hårda, fralliga hundarna. Ja, men nästan så. Jag skulle äta yoghurt, ingefära, lite frön och nötter. Ingefära som är inlagd ingefära?
Nej, roa som jag river. Ja, härligt. Så du tar ingefärsshotten på yoghurten kan man säga? Ja, och sen ska man ha någonting sött i, så då kan man ha i lite sylt eller lite saft eller något proteinpulver.
Och sen så saltar man med grovt salt på, då får man den här söta, salta, crunchy. Nu snackar vi! Vuxenyogurt, det är långt ifrån den där barnyogurten ju. Det tror jag.
Det låter gott. Man äter både gott och fräsch. Det låter riktigt fräscht. Det är faktiskt gott. Jag köper ju färdigriven ingefära så det blir väl enklast för mig.
Ja, på burk, så jävla grymt. Man bara skedar. Det gör jag faktiskt också ibland. Ja, det är så jävla nice. När jag handlar på... Ja, nu blir det mer reklam här då.
Men när jag handlar på Martin & Serveras storkasse brukar jag köpa det. Och så brukar jag fördela i lite mindre burkar. Den är rätt stor den där man köper där. Så det är faktiskt rätt smidigt.
Jaha. Att ni kommer ut som sådana färdiga. Det tror jag faktiskt. Det är inte många produkter. Fastkvarar. Ja, det är så mycket som man kan fisa. Det är sjukt bra.
Färdighackad vitlök inte sträcker sig långt då. Det har jag också fuskat med ibland. Det skulle du aldrig göra, Micke. Nej, där går gränsen. Bra. Jag drog den vinjummen.
Nu gör jag faktiskt inte hackad i skalad. Okej, det är nästan okej. Vad har du till yoghurten? Kanske bara det. Ja, kaffe såklart. Oj, oj. Jag har nog tagit en kaffe innan frukost.
Kaffe, ja. Ett ägg kanske jag slinker med ibland. Beroende på hur hungriga jag är. Och till lunch? Till lunch? Resterna av ditt liv? Ja. Fisk skulle jag nog äta.
Många som tar det. Jag förstår varför. Sjuksmålet. Vilken typ av fisk då? Nej, men någon vit fisk. Om jag får välja vilket gös eller marulk eller någon sån fisk skulle jag äta.
Färsk potatis är ju sjukt gott faktiskt. Och någon sås till bara. Kanske någon kall sås faktiskt. Nice. Och sen runda av där. Middag. Ja, men då kan jag nog faktiskt kosta på mig.
Jag äter ju kött. Jag äter inte jättemycket kött i mängd. Men... Åh, svårt. Ibland kan det vara sjukt gott med en bit entrecote bara. Salt och peppar. Behövs det inte mer.
Vad har du tillbehör till det? Snackar vi sallad? Ja, eller bara grönsaker med någonting. Ja, sallad, grönsaker. Ja, något sånt. Fan vad nice. Kanske lite pommes frites också.
Ja, det är gott. En lite sharing-skål bredvid. Ja. Så alla kan gå... Det är väl jätteärligt. Tillbaka till det här med ingefära till yoghurt. Det slog mig. Det måste ju gå att inkorporera i någon typ av marmelad eller sylt eller någonting.
Så att man slipper hålla på med den där portionerande färdigrivna. Såklart. Man gör en ganska potent marmelad med mycket ingefära i som man sen tillsätter sin yoghurt.
Jo, men absolut. Om man använder det så som Rosita byggde sin skål där så hade det ju passat bra. För du tillsatte ju ändå någonting med sötma, sa du. Så hade man kunnat verkligen väva ihop dem och göra en egengjord marmelad med som är väldigt potent på ingefära.
En vintermarmelad. Men här kanske det är att du också gillar den färska, så att säga, råa ingefärastachen. Jag vet inte. Ja, men jag tror det. Jag gillar det här att visa dina medarbetare hur introduktion när de kommer.
För jag brukar prata om ledarskapet är så himla viktigt. För det är ju ledarna som skapar kulturen på verksamheten. Och det är därför vi har också väldigt många ledarskapsutbildningar.
För det här är en bransch där folk kanske tröttnar, blir lite uttråkade, går vidare till nästa. Man kanske inte känner sig riktigt trygg eller sedd där man är. Och det är ju ledarens roll att skapa den här kulturen på företaget som gör att den här känslan när jag kliver in på krogen att personalen är i synk, att de är harmoniska, att de ser varandra, de ser mig och så vidare.
Så ledarskap och ekonomi tycker jag är två superviktiga kunskaper som alla ska ha. Och sen finns det ju ett krav. Det tycker jag också de som jobbar kanske missar.
Till exempel den här alkoholverserveringen som vi pratade om. Det är ju ett personligt ansvar att du ska ha läst på kring lagen och veta. Och då måste ju självklart krögaren eller kafébiträdet, vem det nu är, se till att de här personerna får uppdrag att kunna lära sig om lagen.
Så att de faktiskt vet vad de representerar och vad de har för ansvar för. Och samma sak i livsmedelskontroll. Det vet ju du mycket i kök och sådär. Man måste ju ha kunskap med vissa grejer.
Vad man måste servera kring och vad gradantal ska vara och hur värmehållningen sker. Har du inte det, då kan det ju bli att du får ett nedslag eller får en prick. Kan det vara listan?
Gör det inte. Ja, 100%. Men vad tycker ni? Hur mycket går det att göra något typ av fördelning kontra mat, kontra bemötande kring service och personal och liknande?
För någonstans så kan ju en fantastisk servitör rädda en medioker middag. Men hur mycket kan riktigt, riktigt bra mat rädda en dålig service? Förstår ni vad jag menar?
Det ska ju också vara något samspel och harmoni. Jag har ju sagt det flera gånger att jag kan ibland vara en riktig grinolle nästa år och jobbar lunch och slänga ut mat. Men maten som ska gå ut, den ska ju vara perfekt för att rädda upp mitt grinigt.
Och det är ju så det är. Och så är ju människan. Man verkar som att man aldrig har en dålig dag, men så ser ju inte livet ut. Och ibland orkar man inte, slänger man ut någonting för under 200 kronor, då känner jag också att man betalar för det man får.
Och ibland kan jag känna att då är det ju liksom, då ska ju det väga upp. Sen önskar jag ju att jag vaknade med solsken varje morgon i världens bästa. Men så ser ju inte verkligheten ut.
Så det är klart att du kan rädda upp åt båda vägarna. Och det beror väl också mycket på vad den gästen kanske själv har för dag. 100%. Och vad den kanske också prioriterar mest.
Den kanske är på en restaurang bara för att äta just maten. Så det beror ju lite på vad man har för typ av besök, liksom. Om man nu skulle välja att... vilket är det viktigaste eller vilket skulle kunna väga mest, liksom.
Maten eller servicen. Men oftast brukar man ju ändå prata om att personalen, servispersonalen kan ju alltid väga upp om det nu skulle gå fel på något sätt eller att maten skulle svaja eller något annat kanske inträffar som är inte inberäknat i kalkylerna. Och då är ju servispersonalens egna bollkänsla och snabbtänkta förmåga avgörande på något sätt.
För det går ju såklart att lära sig gott värdskap någonstans. Men vissa har ju såklart någon typ av talang för det. Men det går ju att lära sig. Men om vi skulle öppna ingredienserna...
Men det kan ju också, som Jeppe var inne på tidigare också, att man skulle ju kunna göra, det här är ett McDonalds-service. Alla kan ju lära sig att upprepa fraser liksom. Men det är också ganska lätt att genomskåda om det är genuint eller om det är någonting påklistrat.
Och det är ju ingen som vill komma till en restaurang, oavsett vilken typ av nivå eller typ av genre det är, och känna att det här är ju bara någonting som är påklistrat. Det blir ju inte det här naturliga som de flesta ändå vill känna sig avslappnade och att det är naturligt att man blir omhändertaget på ett naturligt sätt liksom. För annars blir det, tjena maestro, så känner man så här.
Och sen sitter man nära ett annat bord, så bara, tjena maestro igen! Ja, verkligen sånt roligt. Jag kan tycka att det är precis hur mycket stämtutundar typ. Men jag kan också tycka att det finns en professionalism med att man kan vända på det.
Det vill säga att man har ett manus, men du gör om det för varje gäst. Men jag har en favoritrestaurang nere i södra Italien där vi har varit nu i sex år. Och han kör exakt samma larm första gången man kommer på alla.
Han kör det på alla bord. Och jag sitter och skrattar åt det. Mina barn med nu när han börjar. Och han kan också italienska, engelska, franska. Så det han gör också när han får reda på vart de är ifrån, då vänder han ryggen och så går han tillbaka och börjar prata deras språk.
Alltså som att han lämnar scenen och så kommer han tillbaka. Typ som en mänsklig skizofren. Skitkul alltså! Vad är linerna då? Nej, men det är ju liksom, nu kommer jag inte ihåg den exakt, men det är så här, hej och välkomna, är det första gången ni är här?
Har ni varit här förut? Förstår ni liksom? Och då berättar de, ja vi kommer härifrån och så Frankrike. Då går han bort, kommer tillbaka, pratar franska. Och det är också ganska roligt.
Men han kör sin grej och man märker att det är sjukt stageat. Men det här är ju en kille också som jobbar liksom från åtta på morgonen till åtta på kvällen eller senare som kör liksom hela dagar. Men jag kan ändå uppskatta att man liksom tar scenen till sig själv.
Att man liksom gör sin egna grej utifrån vad man själv har för verktyg i lådan. Jag tänker det här med att skapa ett schema för hur serveringen ska gå till. Det är ju också en trygghet att man håller kvalitet.
För däremellan kan man ju lyfta fram sin personlighet. Men att man vet alla de här momenten som faktiskt skapar service. Man kanske lägger in mer försäljning. Så har man ju dem.
Och däremellan så kan man visa sin personlighet, den man verkligen är. Man måste ju veta att man kan bara kyla ölen till kunden. Man får ju inte dricka det på plats för då kommer det bli ett jäkla liv.
Så det är sådana saker som är jätteviktiga. Jag tror till och med att den kylen, vi får inte ha den bakom med våra utrymmen. För att då kan den liksom... Det är en tjockis.
Jo, men det är ju skitsmart. Och jag tycker det är kul. Men det där är också så här. Man måste ju veta. Det finns en jävla kunskap. Men det är ju samma kyl som vi har pratat om tidigare.
Att man kan lägga på en femma om man vill ha ett fryst glas. Det kan ju vara samma kyl. Gör mer försäljning. Av det trivs att glas. Alltså det är så trevligt. Men är det grabbigt?
Det är bra att du är här så jag kan fråga dig. Ett kylt ölglas är jävligt grabbigt. Ja, men skulle jag vilja dricka nu så vill jag ha en riktigt kall. För jag drack faktiskt ett glas champagne igår.
Och den var inte riktigt kall. Nu var det trevligt ändå. Så jag sa inte till. Men det är klart, hade jag fått ett kylt glas, då hade ju löst problemet. Tänk dig en coronaflaska om den dricker om ljummen eller iskalld.
Då är det frost. Nu behöver vi inte förklara det här för mig. Det går ju inte att diskutera. Det är solklart. Jag tror i alla fall att det är fler grabbar som, oh jävlar, frostigt glas, det tar jag.
Än kvinnor. Det måste jag ändå få generalisera. Om vi öppnar IBM om låt säga tre, fyra månader. Vilken är den första utbildningen du hade skickat mig på? Det beror kanske lite på vilken roll du ska ha.
Jag ska kunna bas överallt. Men någonstans vill jag ju kunna... Du blir ju hovmästare eller restaurangchef, kanske. Ja, exakt. Jag kommer inte hacka. Först och främst skulle du läsa utbildningen som ger dig kunskap till att söka alkoholserveringstillstånd hos myndigheten.
Den är ju A och O att det står på dig. Sen så skulle du få gå ekonomi. Du skulle få gå ledarskap. För du kommer ju jobba med personalen, med teamet. Sen när du är varm i kläderna nästa år, då skulle du gå restaurant manager.
För det är en utbildning som går på en termin för ledare som redan är ledare eller ska bli. För då kan du behöva fördjupa dig i ekonomi, ledarskap, service. För då är du varm i kläderna helt enkelt.
Så den är jätte, jättebra. Vet du vad jag tror han är redo efter den utbildningen? Sommelier? Exakt. Det är då det vänder, Filip. Nu pratar vi mer. Vilken vinsäljare du kommer bli.
Men är inte det merförsäljningens topp? Jo, men det blir det ju. Ju mer du själv kan om allting, ju enklare är det att sälja. Och vet man dessutom kanske marginalerna så är det ju såklart ännu enklare.
Fler kommer ta Filips val på menyn när det kommer till dryck. För det där tänkte jag, när jag jobbade i en vanlig butik, Skarp på en 3-butik, hade jag en så jäkla duktig säljare. Och sen började vi få slut på laddare.
För att han var ju så duktig på att vara så här, du har ju köpt en ny mobil, du kommer ju behöva en laddare till. Klassisk merförsäljning. Men sen när jag då hade gått, som du är inne på, ledarskapsutbildning, en annan högre utbildning, så bara, han säljer den billigaste skit.
Vi tjänar ingenting på det här. Han står ju i princip och gör en plus minus noll affär med det här. Och sen så gick jag då och var så, sälj den där laddaren istället.
Den här gör vi 200% marginal på. Så bytte han till den. Och då vart det ju helt plötsligt väldigt mycket bättre. Och det är ju det någonstans vi pratar om Så här ser menyn ut och så får dryckesansvariga som Lea sätta drycken till de rätterna.
Det skulle jag nog säga. Så skulle jag tycka att det ser ut. Vi har ju försökt göra tvärtom att sommelierna tar ut ett vin och kockarna lagar mat för vinet. Och det är ju ganska svårt faktiskt.
Det visar sig att folk tycker att det är svårare än vad man tror. Men att sätta mat till, eller sätta vin till maten är mycket lättare. Det kräver ju ändå ganska hög grundkunskap från bägge sidor när man ska kunna samspela på det här sättet.
Men det är ju kul. Och det finns en vilja från köket att få närma sig matsalen och ett tajtare samarbete. Framförallt har ju gränserna mellan kök och matsal suddats ut.
Under de senaste 10-15 åren har ju den gränsen öppnats. Dörrarna in till köket har ju mer... Nu spelar man ju mer i samspel och det är ju inte helt ovanligt att man faktiskt blir serverad av kökspersonalen.
Kanske inte att de häller vinet, men åtminstone att det är väldigt vanligt att de serverar maten själva. Och det har ju också lite med ekonomi att göra, som jag som krögare kan säga. Just att de ska ha kunskaper för att kunna gå ut och hjälpa servisen att lägga ner tallrik och prata och slipa på bestick.
Och kanske ha kunskaper kring vilket vin som ska passa till vad och så vidare. Förut var det ju inte riktigt så, då var det verkligen uppdelat. Nej, och det jag skulle ge mer tid åt den med mer vinkunskap att sälja vinet.
Om kockarna även hjälper till att servera maten, liksom. Det ska vara på ingredienserna. Det ska vara bra samspel. Mittfältsmotorer. Det blir en arbetsplats för livet.
Men alla, det finns ju såklart grejer alla måste kunna. Alltså vad det gäller livsmedelshygien, allergener och ansvarsfull alkoholservering någonstans. Vilka är de utbildningar som vi verkligen måste ha?
Det är de tre, eller? Det är de tre skulle jag säga. Och de finns ju då både som lärarledda, men jättemånga läser dem som webbutbildningar. Eller talar om digitalt.
För det är ju så vi vill gärna plugga idag om det går, helt enkelt. Nej, men sen så tycker jag att man ska tänka så här. Vill man utveckla sin personal och sin verksamhet?
Ekonomi. Liksom, låt alla få känsla för hur... Vad kostar de här rätterna? Vad tjänar vi på dem? Du pratade om det förut. Vad är marginalen i kronor? För det är ju faktiskt kronor vi tjänar, det är inte procent.
Procent är ju av vad då? Och det är ganska viktigt att hela verksamheten har en känsla för ekonomi. Men det är de tre måste-utbildningarna, de här. De som även har som webbutbildningar.
Och allergener, det kan man ju förstå. Annars blir det ju kaos. Om folk fattar vad man kan vara allergisk mot. Nej, exakt. Och det kommer ju nya uppdateringar hela tiden.
Så det måste man hålla uppdaterat. Ja, det är nya riktlinjer varje gång man får dem på besök. Där de går igenom och ser att man har fattat och förstått. Och sen får man ju information om det, såklart.
Men man måste ju också kanske utbilda sig kring det så att man verkligen förstår. För det är jäkligt allvarligt om det blir fel. Har det hänt att någon svullnar upp på era restauranger?
Inte svullnar upp, men det har ju hänt att folk har fått i sig nötter och gjort sådana saker. Det har hänt. Men då är det oftast att gästen har misssatt att det innehåller.
Du får nog inte äta några chilinötter. Det ser goda ut. Tror du inte det var chilinötter? Nej, men till exempel. Men det löser sig alltid. Det gäller ju att ha en dialog.
Jag fick ju reda på att min son var allergisk mot jordnötter på min restaurang. Så det var ju kul. Då svullnade han upp. Jag tänkte också säga någonting som är viktigt att kunna.
Det är ju HLR när saker händer. När katastrofen är i ett sådant läge. Hur funkar en hjärtstartare och hela den biten? Ja, jag har en sån vi pratar. Hur man ska göra när man öppnar den.
Så att vem som helst kan kunna. Skitsmart. Jag bor ju tillsammans med en från sjukhuset som vi skulle behöva gå. En utbildning. Det är ju branschutbildningar. För att du måste kunna jobba i ett kök och veta hur man beter sig och vad som gäller där.
Sen så är utbildningarna till för hela branschen. Man behöver inte vara kund hos Martin & Server för att gå en utbildning. Och det är jätteviktigt. För det är klart att vi vill ju bidra med kunskap.
Från bägge sidor. Det är det som är mittfältsmotorer. Det skulle vara på något ställe. Men jag skulle få vårt första barn. Då fick jag ju den frågan. Har du gått en HLR-utbildning?
Och jag bara såhär. Nej, nej. Vi ska göra det. Ja, det ska du verkligen. Jag bara såhär. Ja, det är sant. Det ska jag verkligen göra. Det är klart att man måste göra det.
Och det måste ju alla kunna. Ja, verkligen. Men det tycker jag. Jag tycker att alla de här kunskapsbyggandet och allting ligger till grund för arbetsklimatet. Att alla känner att de kan saker.
Det är ju bara självförtroendestärkande. Att det inte blir... Om en gäst frågar eller om det är någon arbetskollega som frågar någonting. Och känner man såhär, det här kan inte jag.
Det blir ju alltid en liten törn. Och ju mer man kan desto härligare klimat. Och jag tycker det är ett jättestort ansvar på krögarna och på oss som nu ska ha IBM.
Men det är ju också för de som faktiskt jobbar hos oss. Att man faktiskt kan gå till sin chef eller sin arbetsgivare och säga Jag skulle jättegärna vilja gå den här utbildningen för att lära mig det här eller se mer. Och det är ju där också.
Om man känner att man har luckor, då måste man våga prata om det. Jag skulle behöva ännu mer kunskap. Och jag tror inte att det är någon arbetsgivare som säger nej till det.
Om jag ska vara helt ärlig. Jag tror de verkligen är så här. Självklart ska du få det. Och då kan det komma krav till det också, om jag ska vara helt ärlig. Du får absolut gå den här, men det innebär att du kommer gå den här utbildningen i ett år.
Då kommer ju den här personen säkert jobba hos dig i ett år. Vilket ju också är jättebra. Förstår du? Då får man ju ha en överenskommelse kring sådana saker. Och investera.
För att investera en krona, då tror jag att du får tillbaka två kronor. Det är jag nästan helt säker på. Men det tycker jag man ser på, eller man ser det på dem.
Och jag vet ju de som går diplomutbildningarna. De som kanske har jobbat länge som kökschef. Som går den här utbildningen får dels gå med andra i samma roll på andra verksamheter.
Får höra hur de har delat erfarenheter. För det är ju en ganska sluten värld, en restaurang. Det är ju inte som jag som kan träffa 120 andra inom mitt företag och dela erfarenheter.
Utan man är ju ett mindre team oftast. Men just att få det här självförtroendet att man kan ha jättemycket som man kan. Men som man kanske inte kan få in i en mall.
Hur man jobbar. Men sen så faller bitarna på plats och du har nya kunskaper. Du kan delegera på ett annat sätt. Du kan ställa krav på att dina medarbetare ska leverera till ett bättre resultat.
Och sånt är ju faktiskt jätteviktigt för krögare och för ledare för hela kulturen. Att man får den här tryggheten och att man jobbar på en riktig verksamhet. Att man jobbar tillsammans, ska jag säga.
För det ligger väl till grund... Man vet ju att branschen har väldigt hög personalomsättning. Det vet vi ju. Tyvärr. Inte bara att man ska hålla kvar sin personal till varje pris.
Men det är väl någonstans. Utbilda dem och bygga ett arbetsklimat som är härligt. Gör att folk stannar. Och lön, såklart. Det kan vi väl också lära ut i form av att om man lär sig hur restaurangen fungerar rent ekonomiskt.
Så kan ju också det vara ett incitament att man förstår sin lön. Och ju bättre det går ju säkert så kommer du kunna få ännu mer lön. Så brukar det oftast vara. Ja, och många unga kanske börjar våran drinkutbildning.
Vi har två, en som är mer praktisk och en som är mer teoretisk som handlar om hur jobbar man med batterispriter, hur får man ekonomi, lite grann som när man tittar på menyn så att du verkligen tjänar pengar på det du har på menyn men också jobbar i baren och tjänar pengar. En häxa i slutet på... Det där måste vi gå.
Det där måste vi gå. Du och jag. Vi signar upp oss direkt. Det är ju för tre avsnitt sedan så sa vi att groggen var tillbaka. Det kan jag se ingen utbildning på.
För den groggen jävlar. Vi måste förstå hur ekonomin... Du vet, mina kommer ju att bli sådär. Så jag behöver utbildning. Det gäller att ha rätt batterispritar och ha en grogg.
Jag ska inte hänga i den här baren nu, men jag och Micke var i en bar förra onsdagen. Det var ju... Vi kliver upp väldigt fint. Och så sa jag, det första jag sa var Jag har blivit väldigt...
Jag tycker det är väldigt svårt när vissa typer av barer har gått så långt i sättet de gör drinka på att man inte längre kan få en helt vanlig GT. Så om man säger så, jag tar gärna en GT. Så får man ett glas och så får man en isbit som är gigantisk och så får man något infuserat och så får man något torkad frukt och sen får man liksom, kanske inte ens en pinne att röra med.
Så bara, här! Här är GTn. Så blir man så här, ja okej, det är någon blodapelsin infuserad. Alltså det är alltid någonting annat. Och så kom vi upp och det var ju exakt det som hände.
Exakt det som hände. Så man bara så här... Ja, jag hade bara kunnat haft fyra isbitar och en citronskiva med det. För mycket begärt här. Jag tänker att det är ju bara ett ställe liksom.
Ja, verkligen. Verkligen. Hundra procent. Ja, det gillar jag lite. Du gillar den där mer granskotts... tonnicken och att allt ska vara. Ja, jag tror det faktiskt.
Utbildning för extrajobbaren. Service, grundkurs, serviceutbildning. Jag tänker att extrajobbaren är första, ganska ung, inte jobbat så mycket. Pluggar kanske också.
Pluggar, ja. Behöver en introduktion så att de vet hur man beter sig. Ja, det skulle jag säga. Den är jätteviktig. Alkoholhantering, hur man får jobba med servera drycker som inte serverar någon som är överförfriskad till exempel.
Eller minderårig. Eller minderårig, ja. Precis. Så de två skulle jag se till som webbutbildningen då. Bra. Om vi någonstans tänker såklart långsiktigt med IBM, att den ska leva över tid.
Vad är det? Vi måste ju ändå ha något grundande redan från första början. Vi fattar de här lagkraven. Men tycker du att man ska bygga en personalstyrka redan från början som kan så mycket som möjligt?
Förstår du? Ska man inleda med att gå utbildningar tillsammans eller ska det växa fram under tiden? Nej, men jag tycker att man ska titta så här. Nu har vi en helt ny personalgrupp.
Vad har de för roller? Då har vi de här som vi har pratat om. Webbutbildningarna, hygien, allergier, AAS heter väl den. Ansvarsfull alkoholhantering. Vilka ska gå dem?
Det är A och O. Ekonomi finns som webbutbildning. Kan också alla göra väldigt enkel. För det handlar ju i slutet om att varför serverar man det här två centimeter extra på vinglaset?
Vad gör det i pengar? När man vet vilket spill det blir så vet man också vad man kan tjäna med att ha koll på ekonomin. Jag minns alltid när jag läste att många hade rasat för att de hade plockat bort oliven på dry martini på British Airways.
Och sen kom ju artikeln vad de sparade på att plocka bort oliven från dryan på British Airways. Och då var man så här, ah, en ganska stor post för dem i och med att det skjutades ut x antal hundratusen dryer på flygen. Precis, så man ska vara smart, men ha koll på ekonomin.
Och sen jobba med ledarskapet. Krögare, mellanchefer för att få den här sköna kulturen som vi vill ha på verksamheten. Att vi har flyt i gruppen. Man kan ha en dag där man skapar en utbildning bara för den verksamheten.
Det gör vi jätteofta. För då kanske det är så här... Ja, man skickar hela personalstyrkan. Precis, och säger restaurangchefen, nej men vi vill, det här är viktigt för oss.
Så här ser vår policy ut, det här är våra värderingar. Så här ska vi bete oss när vi på vår arbetsplats och till gästen. Så att man egentligen skräddarsyr en hel dag?
Exakt. Sen ska vi bete oss mot våra gäster och så här ska vi bete oss mot varandra. Och så skapar man den tillsammans med en kursledare och så får alla samma grund i så här är vi på företaget.
Och då minskar ju risken att det blir friktion och att man glider i kök och matsal, skyller på varandra och inte hjälps åt. Att man håller den här servicenivån, man vet sitt ansvar, varför man är där och vad det är man ska göra. Så det är en jättebra start för en ny verksamhet att verkligen grunda personalen i verksamheten.
Och sen super man på kvällen bara. En klassisk kickoff. Det måste vi gå. Det där måste vi gå. Du och jag. Vi signar upp oss direkt. Det är ju för tre avsnitt sedan så sa vi att groggen var tillbaka.
Det krävs ingen utbildning för det. För det är groggen. Vi måste förstå hur ekonomin funkar. Det där måste vi gå. Det där måste vi gå. Du och jag. Vi signar upp oss direkt.
Det är ju för tre avsnitt sedan. Så sa vi att groggen var tillbaka. Det krävs ingen utbildning för det. För det är groggen. Vi måste förstå hur ekonomin funkar. Det där måste vi gå.
Det där måste vi gå. Du och jag. Vi signar upp oss direkt. Det är ju för tre avsnitt sedan. Så sa vi att groggen var tillbaka. Det krävs ingen utbildning för det.
För det är groggen. Vi måste förstå hur ekonomin funkar. Det där måste vi gå. Det där måste vi gå. Du och jag. Vi signar upp oss direkt. Det är ju för tre avsnitt sedan.
Så sa vi att groggen var tillbaka. Det krävs ingen utbildning för det. För det är groggen. Vi måste förstå hur ekonomin funkar. Det där måste vi gå. Det där måste vi gå.
Du och jag. Vi signar upp oss direkt. Det är ju för tre avsnitt sedan. Så sa vi att groggen var tillbaka. Det krävs ingen utbildning för det. För det är groggen.
Vi måste förstå hur ekonomin funkar. Det där måste vi gå. Det där måste vi gå. Du och jag. Vi signar upp oss direkt. Det är ju för tre avsnitt sedan. Så sa vi att groggen var tillbaka.
Det krävs ingen utbildning för det. För det är groggen. Vi måste förstå hur ekonomin funkar. Det där måste vi gå. Det där måste vi gå. Du och jag. Vi signar upp oss direkt.
Det är ju för tre avsnitt sedan. Så sa vi att groggen var tillbaka. Det krävs ingen utbildning för det. För det är groggen. Vi måste förstå hur ekonomin funkar. Det där måste vi gå.
Det där måste vi gå. Du och jag. Vi signar upp oss direkt. Det är ju för tre avsnitt sedan. Så sa vi att groggen var tillbaka. Det krävs ingen utbildning för det.
För det är groggen. Vi måste förstå hur ekonomin funkar. Det där måste vi gå. Det där måste vi gå. Du och jag. Vi signar upp oss direkt. Det är ju för tre avsnitt sedan.
Så sa vi att groggen var tillbaka. Det krävs ingen utbildning för det. För det är groggen. Vi måste förstå hur ekonomin funkar. Det där måste vi gå. Det där måste vi gå.
Du och jag. Vi signar upp oss direkt. Det är ju för tre avsnitt sedan. Så sa vi att groggen var tillbaka. Det krävs ingen utbildning för det. För det är groggen.
Vi måste förstå hur ekonomin funkar. Det där måste vi gå. Det där måste vi gå. Du och jag. Vi signar upp oss direkt. Det är ju för tre avsnitt sedan. Så sa vi att groggen var tillbaka.
Det krävs ingen utbildning för det. För det är groggen. Vi måste förstå hur ekonomin funkar. Det där måste vi gå. Det där måste vi gå. Du och jag. Vi sign
Automatiskt genererat, kan innehålla fel.
Kommentarer
Inga kommentarer ännu. Bli först med att skriva något om avsnittet.
Fler avsnitt
- Varmrätter & Dessert på IBM9 sep. 2026 · 55 min
- Kira Lindell: "Så är det att odla vin i Sverige"2 sep. 2026 · 59 min
- Markus Aujalay: "Maten jag aldrig tröttnar på"26 aug. 2026 · 1 h 3 min
- Mathias Dahlgren: "Så blir du bättre på att laga mat med vin"19 aug. 2026 · 1 h 1 min
- Niklas Ekstedt: "Så blir du bättre på matlådor"5 aug. 2026 · 1 h
- Det får du inte missa att äta i sommar29 juli 2026 · 51 min
- Sommarens mest underskattade råvara22 juli 2026 · 44 min
- Här är sommarens bästa meny15 juli 2026 · 1 h